PeaceWorks

Menu

Colombianska kvinnors kamp för jämställdhet fortsätter

Versen “En våldtäktsman korsar din väg” ekar över Colombia; Colombianska kvinnors kamp för jämställdhet fortsätter.


“Felet var inte mitt, inte hur jag var klädd, eller var jag var. Det är du som är våldtäktsmannen. Det är polisen, domarna, staten, presidenten.”

Citat från versen “un violador en tu camino” från ett chilenskt feministiskt kollektiv, 2019.

Att bryta, eller att ens försöka bryta normer i ett samhälle är väldigt svårt, särskilt normer som är djupt rotade. Efter att ha spenderat mer än fyra månader i Colombia kan jag säga att det varit svårt att bortse från den starka machokultur som präglar landet. Detta är dock inte ett problem som endast drabbar Colombia; sexism, machokultur och kvinnovåld är ett globalt problem, vilket också en av orsakerna till varför jämställdhet valdes som det femte globala målet inom ramen för Agenda 2030. Inom många latinamerikanska länder är de här elementen särskilt påtagliga. Colombia är Sydamerikas femte farligaste land för kvinnor. Enligt en FN-rapport från 2016 är kvinnor från landsbygden särskilt utsatta. Small Arms Survey förklarar även att det i länder med en allmän hög våldsstatistik är vanligare med våld mot kvinnor. Innan det historiska fredsavtalet mellan regeringen och FARC signerades år 2016 registrerades cirka 20000 fall av sexuellt våld mot kvinnor. Fredsavtalet mellan FARC och regeringen har hyllats internationellt för att vara det första jämställda fredsavtalet i världen, då den innehåller flertalet element för att stärka kvinnors rättigheter. Detta, trots att den ursprungliga versionen av fredsavtalet som betonade genusfrågan ännu starkare nedröstades. Dock har fredsprocessen inte satt ett stopp på våldet mot kvinnorna. Var tredje dag mördas en kvinna, varje dag rapporteras omkring 133 våldsbrott mot colombianska kvinnor och 55 fall av sexuellt våld rapporteras dagligen. För vissa kvinnor innebär myndigheternas ignorerande av en anmälan en dödsdom. Var 36:e timme dödas en kvinna som har anmält misshandel och våldet kommer oftast från kvinnornas makar, pojkvänner eller släktingar. Tre av tio fall av kvinnliga mord beror på våld i hemmet. Enligt kvinnoorganisationen Sisma Mujer utsätts var 31 minut en colombiansk kvinna för våld i hemmet.  År 2019 har 250 kvinnomord registrerats i landet enligt la Fundación Feminicidos Colombia och 2845 kvinnor har varit i extrem risk för att utsättas för kvinnomord, rapporterar Medicina Legal.

Under min tid här i Colombia har jag träffat väldigt många människor som jobbar för att motarbeta den här typen av patriarkala strukturer och förbättra situationen för landets kvinnor, särskilt mina kollegor som arbetar på La Otra Juventud. Jämställdhet är en av grundprinciperna för organisationen och även om man inte aktivt jobbar med jämställdhet genomsyrar det hela arbetet. Ett exempel på detta är att det finns en strävan inom organisationen att använda ett så könsneutralt språk som möjligt. Istället för “chicos” eller “todos” kan de exempelvis säga eller skriva “chices” eller “todes” för att använda ett mer inkluderande språk. 

Likväl har det varit oundvikligt att själv inte känna av hur vissa strukturer påverkar kvinnorna. Några av mina personliga erfarenheter som kvinna i Colombia är att många colombianer har varnat mig för att inte gå ut som ensam kvinna efter en viss tid. Detta då det anses vara mer osäkert för kvinnor att vistas ute ensam, särskilt när det är mörkt. Något annat jag har upplevt är att både jag och kvinnor runt omkring mig fått höra en hel del sexistiska skämt, såsom “du vill inte ha lite sex?”, “kom till mitt rum” och så vidare. Detta är givetvis inga skämt jag aldrig har fått höra innan. Dock skulle jag ändå vilja hävda att jag tidigare inte blivit utsatt för den här typen av kommentarer så intensivt. Gatutrakasserier, eller komplimanger som det  ibland kallades, är också vanligt förekommande och även om typen av kommentarer man får höra kan vara mer eller mindre oskyldiga, såsom “snygging”, “hej” eller i vissa fall enbart några sekunders stirrande, förändrar det inte det faktum att det kränker kvinnors integritet och objektifierar dem. Oftast har jag fått höra att det inte är så farligt, att jag borde uppskatta att män tycker att jag ser bra ut, att det ligger i deras natur och så vidare. Detta är ett typexempel på normaliseringen av patriarkatet och maskulinitetsnormer. Den här typen av sexistiska skämt, gatutrakasserier och liknande är något som finns världen över och är en del av de patriarkala strukturer som vi återkommande stöter på oavsett vart vi befinner oss. Diskussionen kring problemet samt åtgärderna kan variera kraftigt från samhälle till samhälle men problemet är detsamma. Det är därför viktigt att våga prata om dessa problem och lära sig av varandra. 

Jag har svårt för att se att dessa strukturer kommer att försvinna helt inom någon snar framtid, eftersom den här typen av djupt rotade beteenden och attityder är svåra att ändra. Just därför är det viktigt att fortsätta kämpa tills dessa strukturer helt elimineras och slutar försvåra livet för kvinnor. Detta är inte bara colombianska kvinnors kamp utan kvinnors kamp världen över. Den starka organiseringen för jämställdhet i Colombia har många gånger skuggats av allvarliga samhällsproblem såsom våld, kriminalitet, korruption och väpnade konflikter. Trots våldet mot människorättsförsvarare finns en hel del personer som kämpar för ett mer jämlikt samhälle. Under den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor genomfördes i flera colombianska städer, däribland Bogota, marscher för att avvisa våldet mot kvinnorna under hashtagen #NoViolenciaContraLaMujer och #NiUnaMás, vars svenska motsvarigheter skulle vara #IngetVåldMotKvinnan och #InteEnTill. Tillsammans med de svenska praktikanterna samt några colombianska vänner deltog även vi i de storskaliga demonstrationerna mot våld och all typ av diskriminering mot kvinnan. Den 30 november samlades colombianska kvinnor återigen för att sjunga och dansa till versen “un violador en tu camino” (som betyder “en våldtäktsman korsar din väg”), som har skrivits av ett feministiskt kollektiv från Chile och spred sig i hela Latinamerika och blev viral även här i Colombia.

Det finns alltså en stark vilja att förändra nuvarande strukturer bland kvinnor som vägrar låta sig bli nedtystade. Det senaste borgmästarvalet i Bogota, där den kvinnliga och homosexuella kandidaten Claudia Lopez valdes till borgmästare, ingjuter ytterligare hopp om en ljusare framtid för landets kvinnor. Detta är en historisk händelse eftersom det är första gången i landets historia som en kvinna som är öppet lesbisk blir vald till Colombias näst mäktigaste post, efter presidenten. Hoppet finns främst bland unga människor som  vågar utmana etablerade samhällsstrukturer. Det viktiga är att synliggöra inte bara själva problemet men även dess orsaker och mekanismerna som ligger bakom det. Det är svårt, men inte omöjligt, vilket framstegen i kvinnors flera hundra år långa kamp för att få samma rättigheter som män tydligt visar

Pelin In
Artikel för praktikantprogrammet 2019-2020

Referenser:

Fehrm, Linnea (2016) “Det colombianska civilsamhället säger nej till kvinnovåldet”, Latinamerika.nu. Hämtad 2019-11-20 från: http://latinamerika.nu/nyhet/det-colombianska-civilsamhallet-sager-nej-till-kvinnovaldet 

Moloney, Anastasia (2018) “To end violence against Colombian women, ‘look inside homes’: government”, Reuters. Hämtad 2019-11-20 från: https://www.reuters.com/article/us-colombia-rights/to-end-violence-against-colombian-women-look-inside-homes-government-idUSKBN1FL6Q0

Ortiz, Javier, Fernando (2019) “Cada 36 horas asesinan a una mujer que había denunciado maltrato”, El Tiempo, Hämtad 2019-11-19 från: https://www.eltiempo.com/politica/congreso/violencia-contra-la-mujer-estadisticas-mujeres-asesinadas-2019-416908 

Hernández, Iván (2019) “Violencia contra la mujer en Colombia va en aumento”, LAFM.com, Hämtad 2019-11-22 från: https://www.lafm.com.co/colombia/violencia-contra-la-mujer-en-colombia-va-en-aumento

Amador, Andrés (2019) “Colombia marchó en rechazo a la violencia contra la mujer”, RCN radio. Hämtad 2019-11-21 från: https://www.rcnradio.com/colombia/colombia-marcho-en-rechazo-la-violencia-contra-la-mujer 

Morales Paulina (2019) “Se conmemora el Día de la Eliminación de la Violencia Contra la Mujer”, Caracol Radio. Hämtad 2019-11-22 från: https://caracol.com.co/radio/2019/11/25/nacional/1574701715_791118.html

Sentiido (2019) “Claudia López: ser mujer, lesbiana y alcaldesa de Bogotá”, Sentiido.com. Hämtad 2019-11-22 från: https://sentiido.com/claudia-lopez-ser-mujer-lesbiana-y-alcaldesa-de-bogota/

KienyKe (2019) “Colombia y la lucha contra la violencia de la mujer””. Kienyke.com. Hämtad 2019-11-22 från: https://www.kienyke.com/radark/violencia-contra-la-mujer-colombia-datos-y-reacciones

Versen “Un violador en tu camino” (2019) tillgänglig via följande länk: https://www.youtube.com/watch?v=aB7r6hdo3W4