PeaceWorks

Menu

Vem inkluderas i programmet för avväpning, demobilisering och återetablering?

Colombia har under konfliktens tid genomfört flertaliga försök till ett program som behandlar avväpning, demobilisering och återetablering av före detta kombattanter. Mycket fokus lades på detta även när fredsavtalet skulle skrivas. Men hur ser detta program ut idag?

Sverige, genom Folke Bernadotte Akademien, har varit med och stöttat den Colombianska fredsprocessen, även i arbetet med att ta fram ett avväpnings-, demobiliserings- och återanpassningsprogram. Det har hållits diverse träningsprogram och Sverige har stått bakom Agencia Colombiana para la Reintigración (ACR) att stötta före detta kombattanter med att hitta jobb, genomgå utbildning och återförenas med familjemedlemmar.

Oavsett intentionen med programmet har det fått utstå mycket kritik, och detta med rätta. I dagsläget är programmet exkluderande och tar inte hänsyn till att inte alla före detta kombattanter är heterosexuella män. För att nämna några exempel så har kvinnors säkerhet inte prioriterats under de olika processerna av demobilisering och återintegrering, både i lägren för före detta kombattanter men även vid återförening med familjemedlemmar. Programmet har även brustit i att överkomma typiska könsstereotyper, som bland annat rubbats då exempelvis en kvinna trätt in i rollen som kombattant.

Vid en överblick av de officiella dokumenten rörande programmet återfinns ett tydligt patriarkalt perspektiv, utan hänsyn till hur könsstereotyper som formar ett samhälle (och de individer som rör sig i det) påverkar implementerandet av ett återetableringsprogram. Istället förväntas före detta kombattanter återgå till tydligt könskodade roller, roller många en gång medvetet valt att avvisa.

FARC har under sin aktiva tid bestått utav 40 % kvinnor, många i positioner vanligtvis förknippade med män. I Colombia, där ojämställdheten är stor, har detta varit överraskande. Genom detta finns nu chansen att ta tillvara på detta och ifrågasätta den traditionella synen på kvinnors roll. Men då krävs det att man gör något åt synen på kvinnliga före detta kombattanter. Inte nog med att det nuvarande programmet har ett tydligt patriarkalt perspektiv, så innebär även ett exkluderande av kvinnliga före detta kombattanter en fara för att kunna bygga en hållbar fred.

Vi har tidigare sett att manliga och kvinnliga före detta kombattanter har gått med i beväpnade grupper av olika anledningar. På samma sätt skiljer sig anledningarna till att de återgår till utomstatlig aktivitet. Arbetslöshet påverkar exempelvis kvinnliga före detta kombattanter till en högre grad än manliga före detta kombattanter och effekten av att ha en familj som inte accepterar en är större för kvinnliga före detta kombattanter. Därför blir det oerhört viktigt att perspektiven breddas och inkluderar mer än bara cis-män, framförallt för att förhindra att konflikten tar fart igen.

Det väcker därför oro att det senaste valet speglade väldigt lite fokus på återetablering. Trots att Duque har uttryckt att han står bakom ett fortsatt fokus på återetablering, har han hittills inte visat på något som faktiskt stöder detta. En mindre andel pengar är avsatta till återetablering och flera före detta FARC-medlemmar har redan lämnat lägren. Just därför är det extra viktigt att vi då belyser vikten av att fortsätta arbetet med fredsavtalet!

Av: Therese Carlbrand