PeaceWorks

Menu

Breaking, social föränding och vägen till fred

kurtys_webbNelson ‘Kurtys Flave’ Agueli, lärare i breaking på Fundacion Familia Ayara

Klockan är fem på eftermiddagen och Nelson Aguelo, eller ‘Kurtys Flave’ som han kallas passar på att träna powermoves innan hans nästa dansklass börjar. Han är lärare i breaking på Fundacion Familia Ayara, en svensk-norskfinanserad fritidsgård i Bogotá som erbjuder utsatta ungdomar klasser i hiphopens olika element. Detta är enligt Kurtys ett av de bästa sätten att hjälpa ungdomar att vända ryggen till droger och kriminalitet, skapa sig en positiv livsstil och växa som individer. Detta är något hans egen historia vittnar om.

Jag började breaka när jag gick i mellanstadiet. När jag på väg hem från skolan såg jag några snubbar i parken som snurrade på huvet – jag var förtrollad! Snart var jag där varje kväll och övade, även fast mina föräldrar var emot det, de klagade när att jag kom hem sent och med nedsmutsade kläder”, säger Kurtys. Trots detta fortsatte han att träna. Han kände en samhörighet bland dansarna, och en ny sorts positiv energi och han visste att han hade hittat rätt. Området han bodde i är fattigt och droger, prostitution och gängkonflikter var ständigt närvarande i hans kvarter. ”De jag umgicks med festade hårt, tog droger, slogs och rånade folk… det var tufft. Men dansen gav mig ett annat fokus och på så vis kunde jag avstå”, förklarar han. Genom breakingen lärde han också känna många andra dansande ungdomar från andra delar av staden, vilket gav honom nya sociala sammanhang. Vid runt 20 års ålder var Kurtys en av de bästa breakarna i Bogotá, han vann tävlingar och deltog på stora uppvisningar. Han kände att han byggde sig ett namn, dansen växte som en del av hans identitet. ”Mina föräldrar började också se frukterna av min dedikation och började stödja mig. De köpte till och med nya skor åt mig att breaka i”, säger Kurtys och skrattar.

Vid det här laget började han föra samman dansen med socialt arbete. Genom olika organisationer jobbade han med utsatta ungdomar och använde dansen som ett medium. Kurtys berättar: ”Vi bjöd in hemlösa barn och ungdomar till härbärget, Casas de Paso, där de erbjöds mat och husrum, men också fick testa på dans eller andra konstformer, vilket verkligen gjorde skillnad för dem. De fick uttrycka sig och dedikera sig åt något kreativt och konstruktivt, man såg hur de växte… Det var väldigt vackert.”

Kurtys pratar om breakingkulturen i Bogotá och om att det finns ett väldigt stort intresse för den från unga, men att det idag saknas stöd från politikerna. Gustavo Petro, som fram tills nyligen var borgmästare i Bogotá, avsatte pengar som ungdomar kunde söka om de ville göra kulturprojekt. Däremot har den sedan årsskiftet nya borgmästaren, Enrique Peñaloza, ett konservativt förhållningssätt till ungdomskultur och stödet som tidigare fanns har försvunnit. ”Det finns en problematisk stereotyp om hiphopkulturen där den sammankopplas med marijuana, vilket i vissa fall stämmer… men det är olyckligt när det gör att drog-fria hiphopprojekt inte heller får stöd. Jag känner därför att det är viktigt för mig att jobba för att skapa nya utrymmen där den nya generationen dansare får möjlighet att utöva sin kultur”, förklarar han.

Kurtys är ändå nöjd och stolt. ”Under mina 16 år som dansare har jag bidragit mycket, inte bara till den lokala scenen i sig, utan också spridit den till många som den har hjälpt. Många av dem jag har undervisat under åren, folk med problem hemma, folk som har haft drogmissbruk, har berättat för mig hur mycket det har betytt för dem och deras liv, hur en alternativ livsstil plötsligt uppenbarat sig för dem och hur det hjälpt dem bygga upp självkänsla och en identitet. Att de fokuserat på konsten, musiken, lära sig danssteg… det blir ett sätt för dem att  ta sig ur en situation som kväver dom. Och samma sak gäller mig. Hade jag inte hittat dansen hade jag troligen gått en annan destruktiv väg i livet, med tanke på umgängeskretsen jag växte upp med”, säger Kurtys.

Den colombianska regeringen och FARC-gerillan sitter just nu i förhandlingar i Havanna och det talas om en påbörjad fredsprocess. Även om situationen i Bogotá är lugnare än tidigare är Kurtys ändå kritisk till huruvida förhandlingarna verkligen kan leda till ett Colombia i fred. “Det är bara att lyssna på nyheterna så ser man, död, massakrer, våldtäkter… Så länge det finns våld i hemmen och på gatorna så kan vi inte prata om en fred. För att skapa fred räcker det inte med att en president och tio personer till samlas och skriver på ett papper, fred är något som måste finnas på alla nivåer i befolkningen. Freden börjar i oss själva, i våra relationer, våra hem och i våra lokalsamhällen”, avslutar han.