PeaceWorks

Menu

Latinamerikas största kolgruva och Myanmars militärjunta, vad har de gemensamt?

– båda finansieras delvis av svenska pensionspengar. 

Det har länge funnits frågetecken kring den etiska bedömningen som görs bakom de allmänna pensionsfondernas (AP-fonderna) investeringar och aktieinnehav. Redan för fem år sen bedömde FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, att svensk lagstiftning inte var stark nog att säkerställa att svenska pensionspengar inte bidrar till kränkningen av mänskliga rättigheter. Fem år senare ser vi fortfarande hur AP-fonderna gör miljardinvesteringar i företag runt om i världen. Företag som bidrar till torka, undernäring, tvångsförflyttningar och brutalt våld mot civila. Två exempel på detta är AP-fondernas investeringar i Colombia och Myanmar. 

Låt oss börja med Colombia. Naturskyddsföreningen lyfter i en artikel att AP-fonderna, i över 20 år, gjort investeringar värda nästan 1,5 miljarder kronor i bolag som ansvarar för gruvdriften av Cerrejón, Latinamerikas största kolgruva. I över 20 år har investeringarna pågått, trots att gruvan länge har varit en känd miljöförstörare, vars gruvdrift har lett till torka, undernäring, luftföroreningar och tvångsförflyttningar av människor som bor i området. I Naturskyddsföreningens artikel intervjuas Luz Angela Uriana som bor i närheten av gruvan. En del av hennes husvägg har raserat till följd av de dagliga gruvspänningarna och hennes son har fått astma på grund av dammet från kolgruvan. 

Omar Hernández, som sitter i fackklubbens styrelse på Cerrejón, frågar sig varför svenska staten ska investera i en sådan gruva. Med tanke på att AP-fonderna har ett etikråd med ett uttalat hållbarhetsarbete, är detta en mycket bra fråga. FN-kommittén rekommenderar i sina slutaster från 2016 att regeringen lagstiftar om en oberoende bedömning av vilken påverkan våra pensionspengar har på mänskliga rättigheter globalt, redan innan investeringarna görs. Detta har fortfarande inte hänt. 

Över till det andra exemplet. För några dagar sen publicerade  Svenska Burmakommittén en ny rapport som redovisar deras granskning av AP-fondernas investeringar och aktieinnehav i Myanmar. Rapporten konstaterar att AP-fonderna har gjort miljardinvesteringar i företag som antingen samarbetar med, eller direkt ägs av militären. Detta innebär att svenska pensionspengar bidrar till finansieringen av militärens verksamhet och våld, vilket är helt oacceptabelt. 

Det vi ser här är ett perfekt exempel på hur vårt rådande ekonomiska system gör det möjligt att tjäna pengar på våld och förtryck. Vi kan därför inte undvika att ställa frågan: Är global rättvisa förenligt med vårt globala ekonomiska system?

Du hittar källorna som  inlägget är baserat på här under: 
Naturskyddsföreningens artikel om AP-fondernas investeringar i colombianska kolgruvan. 
Svenska Burmakommiténs rapport.
Artikel om FN:s kritik till svenska pensionsfonder.

Vill du agera i solidaritet med Myanmar?
Det går fortfarande att anmäla sig till solidaritetsföreningen för Myanmar. Föreningen kommer att hålla på med informationsspridning och solidaritetsaktioner. Läs mer här eller anmäl ditt intresse direkt genom denna länk.