{"id":17553,"date":"2020-06-27T03:00:41","date_gmt":"2020-06-27T01:00:41","guid":{"rendered":"http:\/\/peaceworks.se\/?p=17553"},"modified":"2024-04-18T12:41:20","modified_gmt":"2024-04-18T10:41:20","slug":"17553","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/17553\/","title":{"rendered":"Pandemier, kapitalism och global biopolitik"},"content":{"rendered":"

Pandemier, kapitalism och global biopolitik
<\/strong>-Reflektioner fr\u00e5n en of\u00f6rtj\u00e4nt trygg plats p\u00e5 jorden<\/em><\/span><\/h1>\n\n\n\n
\n

Den moraliska grundfr\u00e5gan i corona-pandemin handlar i slut\u00e4ndan inte s\u00e5 mycket om vad ett m\u00e4nniskoliv egentligen \u00e4r v\u00e4rt, utan om vilket m\u00e4nniskoliv som \u00e4r v\u00e4rt mest <\/i><\/b>i de globala maktut\u00f6vanden som b\u00e4rs upp av det kapitalistiska system vi alla nog v\u00e4l gjort oss beroende av.<\/span><\/span><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

En 15-\u00e5rige pojke fr\u00e5n Yonomamisamh\u00e4llet i Amazonas blir den 9 april enligt den brasilianska associationen f\u00f6r ursprungsfolk APIB den tredje personen fr\u00e5n ett ursprungsfolk att mista livet till covid-19 (CNN 2020). FN rapporterar den 19 maj att fallen av covid-19 i Amazonas \u00f6verstiger 20 000 (2020). <\/span>El tiempo skriver n\u00e5gra dagar tidigare om det katastrofala l\u00e4get i Leticia, den st\u00f6rsta staden i \u201ccolombianska\u201d Amazonas, d\u00e4r sjukhusen kollapsat och fallen \u00f6kar kraftigt (2020). Amazon Watch rapporterar redan i b\u00f6rjan av maj att COICA (Coordinator of Indigenous Organizations of the Amazon Basin), en paraplyorganisation f\u00f6r ett antal olika urfolksorganisationer, varnar om att viruset <\/span>hotar \u00f6ver 400 etniska grupper, och de tre miljoner m\u00e4nniskor som tillh\u00f6r dem, samtidigt som regeringarnas passivitet \u00e4r ett faktum (Amazon Watch 2020). <\/span>COICA initierar <\/span>The Amazon Emergency Fund <\/span><\/i>f\u00f6r att mobilisera ekonomiska resurser f\u00f6r att kunna st\u00f6tta Amazonas m\u00e4nniskor i katastrofen (Amazon Watch 2020). <\/span><\/p>\n

N\u00e4r jag uppdaterar mig om situationen i Amazonas, \u00e4r det fr\u00e5n min partners sommarst\u00e4lle – en stor g\u00e5rd i ett v\u00e5rvarmt Halland. Det diskuteras visserligen huruvida intensivv\u00e5rdsplatserna i Sverige ska komma att ta slut, och de som jobbar i v\u00e5rden har det oerh\u00f6rt tufft, men jag \u00e4r inte orolig f\u00f6r min framtid annat \u00e4n att jag t\u00e4nker lite mer p\u00e5 d\u00f6den \u00e4n vanligt.  <\/span>Jag l\u00e4ser n\u00e5gonstans: \u201cI heard that we are in the same boat, but it’s not like that. We are in the same storm, but not in the same boat\u201d. Men, jag undrar – \u00e4r vi verkligen i samma storm d\u00e5? <\/i><\/b><\/p>\n

Ursprungsfolk<\/span><\/i> eller <\/span>urfolk<\/span><\/i> \u00e4r en kategorisering som endast kommit att bli n\u00f6dv\u00e4ndig p\u00e5 grund av kolonisering och invasion av territorier (n\u00e4stan uteslutande av l\u00e4nder i V\u00e4st) och efterf\u00f6ljande utnyttjanden av naturresurser och f\u00f6rst\u00f6relse av ekosystem. Det vi kallar ursprungsfolk \u00e4r egentligen m\u00e4nniskor fr\u00e5n m\u00e5nga olika delar av v\u00e4rlden, som definierar sig med olika kulturer och praktiker, men som f\u00f6renas i att de har en l\u00e5ng historia av att befolka och bruka marken de bor p\u00e5. \u00c4ven om det nog inte finns n\u00e5gra helt tillf\u00f6rlitliga siffror p\u00e5 antalet olika ursprungsfolk i Amazonas, \u00e4r de m\u00e5nga – flera uppskattningar talar om omkring 350-400 olika urfolk (se bl.a. COICA 2009; WWF 2020a). Colombias regering har identifierat hela 115 olika \u201dpueblos nativos\u201d bara i den del av Amazonas som enligt nationalstatslogik tillh\u00f6r Colombia (Gobierno de Colombia 2019). I Amazonas lever \u00e4ven m\u00e4nniskor som inte identifierar sig som ursprungsfolk – World Wildlife Fund uppskattar att den totala siffran m\u00e4nniskor som bor i hela Amazonas \u00e4r omkring 34 miljoner m\u00e4nniskor (WWF 2020b). <\/span><\/p>\n

Trots diversiteten lever dessa m\u00e5nga ursprungsbefolkningar med vissa liknande utmaningar i f\u00f6rh\u00e5llande till omv\u00e4rlden, till de regeringar och privata akt\u00f6rer som p\u00e5 olika s\u00e4tt g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 deras marker och resurser. I f\u00f6rh\u00e5llande till covid-19, menar flera experter att ursprungsbefolkningar som levt mer isolerade fr\u00e5n omgivande samh\u00e4llen riskerar bli mer sjuka av viruset, och verkst\u00e4llande direkt\u00f6r f\u00f6r Amazon Watch, Leila Salazar-L\u00f3pez, menar att spridningen av Covid-19 inneb\u00e4r ett hot om folkmord (NBC News 2020). En annan, huvudsaklig, anledning till ursprungsbefolkningarnas s\u00e4rskilda utsatthet inf\u00f6r viruset \u00e4r den bristande tillg\u00e5ngen till adekvat v\u00e5rd. NGO:n Info Amazonias granskning visar att de flesta byar i Amazonas har mellan 200 och 700 km till n\u00e4rmaste intensivv\u00e5rdsplats, men f\u00f6r vissa byar \u00f6verstiger avst\u00e5ndet 1000 km. I de flesta lokalsamh\u00e4llen finns inga respiratorer (Info Amazonia 2020). <\/span><\/p>\n

Deicy, reporter f\u00f6r La Otra Juventud – civilsamh\u00e4llesorganisationer i Bogot\u00e1 d\u00e4r jag haft min praktik har kontakt med Betty, ledare f\u00f6r las Ticuna och urfolksaktivist, f\u00f6r att tillsammans med sin andra organisation La Colectiva administrera ett st\u00f6dpaket till las Ticuna och omg\u00e4rdande samh\u00e4llen i n\u00e4rheten av Leticia. Jag chattar med Deicy via WhatsApp. Uppgivenheten \u00e4r stor i de meddelanden fr\u00e5n Betty som hon delar med sig av. F\u00f6rutom att det saknas sjukhusplatser, saknar lokalsamh\u00e4llena som Betty har kontakt med tillr\u00e4ckligt med skyddsutrustning, hj\u00e4lpmedel och mediciner. <\/span>I den \u201ccolombianska\u201d delen av Amazonas finns enligt h\u00e4lsoministeriet Minsaluds register totalt 94 sjukhusplatser, varav 14 bed\u00f6ms vara \u201dintermedio\u201d- dvs. med n\u00e5got mer resurser men \u00e4nd\u00e5 inte motsvarande intensivv\u00e5rd. Majoriteten av dessa s\u00e4ngar, 77 stycken, inklusive alla som r\u00e4knas som \u201dintermedio\u201d, \u00e4r i privat drift och finns i departementets huvudstad Leticia (Minsalud 2020). <\/span>Lokalpolitikern M\u00f3nica Bocanegra menar ocks\u00e5 att myndigheterna st\u00e4ngde gr\u00e4nserna f\u00f6r sent (CNN Latinoam\u00e9rica 2020). 

<\/span>N\u00e4r COICA i b\u00f6rjan av maj larmar om regeringars passivitet inf\u00f6r ursprungsorganisationernas situation, g\u00e4ller det allts\u00e5 \u00e4ven Colombias regering.  Jos\u00e9 Diaz Mirabal, generalkoordinator f\u00f6r COICA och tillh\u00f6rande Wakuenai Kurripaco<\/span>, <\/span>lyfter paradoxen om att regeringarna runt Amazonas \u00e4r snabba nog att h\u00e4vda sin suver\u00e4nitet \u00f6ver marken, och s\u00e5ledes ocks\u00e5 nyttjandet (och f\u00f6rst\u00f6randet) av dess resurser, samtidigt som de fallerar vad g\u00e4ller att ta ansvar f\u00f6r de m\u00e4nniskor som bor d\u00e4r (Amazon Watch 2020). Att nationalismen i koppling till Amazonas handlar om kapitalistiska resurser snarare \u00e4n m\u00e4nniskoliv tycks tydligt. Men, l\u00e5t oss vidga perspektiven lite.  <\/span><\/p>\n

Till just Yanomami, d\u00e4r den 15-\u00e5rige pojken (som aldrig namnges i media) dog i april, uppges av Instituto Socioambiental (brasilianskt frist\u00e5ende institut som arbetar med social och milj\u00f6m\u00e4ssig r\u00e4ttvisa) att covid-19 har kommit med illegala guldgr\u00e4vare som vistas i omr\u00e5det (CNN 2020).<\/span> Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5 p\u00e5 vems efterfr\u00e5gan det gr\u00e4vs guld (och andra tillg\u00e5ngar) i Amazonas regnskogar?<\/i><\/b><\/p>\n

Guldreserverna i Latinamerikanska l\u00e4nder \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis sm\u00e5 sett ur ett globalt perspektiv (OEC 2018a), men trots det \u00e4r guld en viktig exportvara. I Colombias fall \u00e4r just v\u00e4rdefulla material, <\/span>som fr\u00e4mst kommer fr\u00e5n gruvn\u00e4ringen,<\/span> och s\u00e4rskilt just guld som utg\u00f6r 2,88% av den totala exporten, enligt OEC (The Observatory of Economic Complexity) (2018b). <\/span>Det \u00e4r inte helt l\u00e4tt att hitta data om guldets v\u00e4g, men enligt en artikel i El Heraldo fr\u00e5n 2015 gick d\u00e5 72% av Colombias guldexport till Schweiz. <\/span><\/p>\n

F\u00f6rutom att i detta fall ha bidragit till virusspridning till lokala samh\u00e4llen som riskerar drabbas s\u00e4rskilt h\u00e5rt av viruset, \u00e4r gruvn\u00e4ringen tillsammans med bl.a. mineralutvinning, oljeindustri, jordbruk och framf\u00f6r allt storskalig k\u00f6ttindustri bidragande orsak till avskogningen av Amazonas (DN 2020a; DN 2<\/span>019; Info Amazonia u.\u00e5.; Mongabay 2020).<\/span> Den 15 maj skriver DN dessutom om hur s\u00e5v\u00e4l gruvn\u00e4ringen som sk\u00f6vlingen av Amazonas regnskogar \u00f6kar kraftigt mitt i r\u00e5dande Corona-pandemi, och p\u00e5minner om hur sk\u00f6vlingen bland annat drivs p\u00e5 av svenska bankers investeringar i olika bolag som direkt eller indirekt bidrar till avskogning, ibland under parollen \u201dh\u00e5llbarhetsfonder\u201d, enligt en granskning av Aftonbladet (DN 2020a).<\/span> S\u00e5v\u00e4l oljeindustrin som jordbruket g\u00e5r liksom gruvn\u00e4ringen att koppla till Colombias export, d\u00e5 landets absolut st\u00f6rsta exportkategori \u00e4r just mineralprodukter, framf\u00f6r allt r\u00e5 och raffinerad petroleum\/olja (38,65% av total export), och \u00e4ven exporten av jordbruksprodukter \u00e4r betydande. Huvudsaklig destination f\u00f6r Colombias export \u00e4r Nordamerika och s\u00e4rskilt USA (26,5% av Colombias export g\u00e5r hit), men \u00e4ven flera l\u00e4nder i Asien, \u00f6vriga Latinamerika och Europa (OEC 2018b). Sveriges import fr\u00e5n Colombia uppgick \u00e5r 2018 till 502 miljoner SEK enligt Regeringskansliet, och d\u00e5 importerade vi fr\u00e4mst r\u00e5varor, br\u00e4nsle och kaffe (2020). En majoritet av industriell djuruppf\u00f6dning i Sverige uppr\u00e4tth\u00e5lls f\u00f6r \u00f6vrigt genom foder baserat p\u00e5 soja odlat om inte alltid i Amazonas, s\u00e5 p\u00e5 andra artrika marker i Sydamerika, bland annat brasilianska Cerrado (DN 2019; WWF 2018).<\/span><\/p>\n

Till saken h\u00f6r att avskogningen i sig dessutom \u00e4r en huvudsaklig orsak till utarmningen av den biologiska m\u00e5ngfald som utg\u00f6r ett skydd mot zoonoser (sjukdomar som \u00f6verf\u00f6rs mellan arter) (se t.ex. UN Environment 2020; Arturo et al. 2020), d\u00e4ribland det coronavirus som nu hotar de folk som bor i de omr\u00e5den som avskogas.<\/span><\/p>\n

Samtidigt som Amazonas samh\u00e4llen allts\u00e5 redan \u00e4r tungt belastade och nu st\u00e5r inf\u00f6r en ytterligare utmaning som riskerar deras \u00f6verlevnad, \u00e4r det m\u00e5nga fler i Colombia som lever i s\u00e4rskild utsatthet inf\u00f6r pandemin och dess verkningar. El Espectador (2020a) skriver i april om Choc\u00f3, ett departement i v\u00e4stra Colombia, som d\u00e5 helt saknar intensivv\u00e5rdsplatser i den publika sjukv\u00e5rden och endast har totalt 27 s\u00e4ngar i den privata. I Choc\u00f3 \u00e4r \u00f6ver 60% av befolkningen afro-colombiansk, enligt siffror fr\u00e5n DANE, Colombias administrativa enhet f\u00f6r statistik (2019). Andr\u00e9s Felipe Caicedo, doktorand i juridik p\u00e5 UCLA, skriver i El Espectador den 31 mars: <\/span><\/p>\n

\u201dI fr\u00e5ga om h\u00e4lsa, \u00e4r det<\/span> inte n\u00e5gon slump att de platser d\u00e4r koncentrationen av svarta och ursprungsfolk \u00e4r st\u00f6rst ocks\u00e5 \u00e4r de platser d\u00e4r sjukv\u00e5rdens infrastruktur \u00e4r s\u00e4mst<\/i><\/b> och d\u00e4r m\u00f6jligheten att tillg\u00e5 sjukv\u00e5rd \u00e4r minst\u201d (El Espectador 2020b, min markering). <\/span><\/p>\n

Pin\u00edlla, Ramirez & Gonzalez lyfter i en artikel p\u00e5 Universidad de los Andes blogg att Colombias stora oj\u00e4mlikhet (Gini-koefficient=0.504), d\u00e4r tillg\u00e5ngen till sjukv\u00e5rd, liksom till rinnande vatten, \u00e4r oj\u00e4mnt f\u00f6rdelad mellan regionerna och s\u00e4rskilt d\u00e5lig p\u00e5 landsbygden, i kombination med att m\u00e5nga m\u00e4nniskor i  Colombia redan lever i multidimensionell fattigdom, inneb\u00e4r att virusets utbredning kan f\u00e5 \u00f6desdigra konsekvenser f\u00f6r vissa samh\u00e4llsgrupper om inte det finns en vilja att agera i linje med problematikens komplexitet (2020). I Latinamerika som helhet sp\u00e5s av Cepal (Comisi\u00f3n Econ\u00f3mica para Am\u00e9rica Latina y el Caribe) en 10% \u00f6kning i arbetsl\u00f6shet, och det uppskattas att den absoluta fattigdomen kommer drabba ytterligare 25 miljoner m\u00e4nniskor, ut\u00f6ver de 185 miljoner som redan idag lever i s\u00e5dan fattigdom  (Cepal 2020). <\/span><\/p>\n

F\u00f6r att \u00e5terigen vidga perspektiven lite \u00e4r det h\u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g tv\u00e5 saker. F\u00f6rst, de globala strukturer av exploatering som p\u00e5verkar dagens samh\u00e4lle i Colombia, bl.a. de nutida redan n\u00e4mnda, men \u00e4ven de historiska och d\u00e5 s\u00e4rskilt koloniseringen av latinamerikanska territorier av europeiska l\u00e4nder (se t.ex. Escobar 2010 om framv\u00e4xten av radikala sociala r\u00f6relser i Latinamerika i k\u00f6lvattet av koloniseringens effekter; Mahoney (2003) om kolonialismens betydelse f\u00f6r Latinamerikas utveckling och Ochoa Mu\u00f1oz (2019) f\u00f6r en \u00f6versikt \u00f6ver feministisk antikolonial teori i det globala Syd). Sedan, \u00e4ven det faktum att Colombia inte \u00e4r ensamma om att tampas med strukturer som g\u00f6r m\u00e4nniskor oj\u00e4mlika inf\u00f6r viruset. \u00c4ven i Sverige har vi sett landsbygdskommuner v\u00e4dja m\u00e4nniskor att inte resa till deras kommuner i risk att belasta den lokala sjukv\u00e5rden (se t.ex. Aftonbladet 2020a; SVT 2020). \u00c4ven i Sverige har vi sett hur m\u00e4nniskor fr\u00e5n vissa samh\u00e4llsgrupper drabbas i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning, p\u00e5 s\u00e4tt som inte enbart kan f\u00f6rklaras av tillf\u00e4lligheter utan m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s i ljuset av en oj\u00e4mlik folkh\u00e4lsa, en oj\u00e4mlikhet som har att g\u00f6ra med socio-ekonomiska skillnader och skillnader i livsvillkor (se t.ex. V\u00e5rdfokus 2020), n\u00e5got som i sig tenderar samvariera med bl.a. rasifiering (se t.ex. Folkh\u00e4lsomyndigheten 2019). <\/span>N\u00e4r det spekulerades i orsakerna till att svensksomalier drabbats s\u00e4rskilt h\u00e5rt av pandemin s\u00e5g vi hur bland annat en framst\u00e5ende svensk politiker valde att framh\u00e5lla aspekter  som analfabetism och bristande kunskap i informationsfr\u00e5gor och h\u00e4lsa (se t.ex. Aftonbladet 2020b), antaganden som vittnar om f\u00f6rdomar och blir en p\u00e5minnelse om de rasistiska strukturer som pr\u00e4glar v\u00e5rt samh\u00e4lle. Antagandena utg\u00f6r ocks\u00e5 i sig sj\u00e4lva en ytterligare stigmatisering av en redan diskriminerad grupp, trots att det mesta i efterhand tyder p\u00e5 att dessa antaganden inte ens har bel\u00e4gg i verkligheten (se t.ex. V\u00e5rdfokus 2020; DN 2020b; Sk\u00f6vde Nyheter 2020). Att socioekonomi och livsvillkor h\u00e4nger ihop med rasifiering – dvs. att klass och rasism samverkar strukturellt – \u00e4r visserligen n\u00e5got som har betydelse f\u00f6r folkh\u00e4lsan och som kr\u00e4ver uppm\u00e4rksamhet i ljuset av corona- men det \u00e4r inte detsamma som att anv\u00e4nda \u201cetniska\u201d f\u00f6rklaringsmodeller f\u00f6r folkh\u00e4lsoproblem. <\/span><\/p>\n

Hur ska vi egentligen f\u00f6rst\u00e5 oss p\u00e5 dessa globala sammanfl\u00e4tningar och deras lokala effekter?<\/i><\/b> Biopower, biopolitics<\/span><\/i>. Jag har ofta f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rh\u00e5lla mig kritisk till Michel Foucaults (se t.ex. Foucault 2002) maktteoretiserande som jag p\u00e5 vissa s\u00e4tt tycker \u00e4r ett f\u00f6rkroppsligande av akademins spr\u00e5kliga maktmissbruk och interna beundrande, i all sin otillg\u00e4nglighet. Men, mitt i pandemin har Foucaults teorier om biomakt k\u00e4nts mer relevanta och aktuella \u00e4n n\u00e5gonsin. Begreppet talar om det komplexa samspel som finns mellan strukturellt maktut\u00f6vande (politik, ekonomi, juridik p\u00e5 samh\u00e4llsniv\u00e5) och individers kroppar \u2013 liv, livsvillkor, h\u00e4lsa, frihet. <\/span><\/p>\n

Detta komplexa samspel, mellan makt och kropp, har i Foucaults begreppsv\u00e4rld ofta diskuteras p\u00e5 nationell niv\u00e5 och fokuserat p\u00e5 statens till synes \u201comsorgsfulla\u201d institutionella strategier f\u00f6r att forma m\u00e4nniskan i en \u201dmodern\u201d tid n\u00e4r auktorit\u00e4ra medel inte l\u00e4ngre anses \u201dciviliserade\u201d (se t.ex. Bourgois & Schonberg 2009, s. 18-19). Men, begreppet kan f\u00f6rst\u00e5s i bredare bem\u00e4rkelse, b\u00e5de geografiskt och vad g\u00e4ller vilken typ av maktut\u00f6vanden som avses, och p\u00e5 s\u00e5 vis ge ett spr\u00e5k f\u00f6r hur makt och kropp binds samman i en <\/span>global biopolitik. <\/span><\/i>Den globala institutionella sammanfl\u00e4tningen och dess i vissa fall \u00f6desdigra konsekvenser f\u00f6r m\u00e4nniskors kroppar \u00e4r n\u00e4mligen tydlig och l\u00e5ngt ifr\u00e5n ny (kolonisering, slavhandel och trafficking, surrogatm\u00f6draskap, adoption, globala handelskedjor d\u00e4r fattigas kroppar slits ut), \u00e4ven om den inte alltid handlat om ens till synes \u201comsorgsfulla\u201d strategier. Men, kanske \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 att, aldrig tidigare i v\u00e5r samtid har de globala band som binder v\u00e4rldens folk samman aldrig varit s\u00e5 sv\u00e5ra att blunda f\u00f6r som nu, under Covid-19-pandemin?  <\/span><\/p>\n

Insikten \u00e4r delvis f\u00f6rvirrande. F\u00f6r, \u00e4ven om m\u00f6jligheten att f\u00f6lja virusets spridning synliggjort de globala kapitalistiska fl\u00f6dena, kanske bidragit till en st\u00f6rre medvetenhet om den <\/span>globala <\/span><\/i>biopolitiken<\/span>, <\/span><\/i>verkar den politiska responsen i v\u00e4rlden inte agera med denna aspekt i \u00e5tanke. P\u00e5 vissa s\u00e4tt har de nationalistiska greppen tv\u00e4rtom synts tydligare \u00e4n n\u00e5gonsin \u2013 l\u00e4nder beslagtar leveranser av skyddsmaterial (t.ex. SR 2020a; Aftonbladet 2020c) och vacciner f\u00f6rv\u00e4ntas h\u00e5llas inom landsgr\u00e4nser eller ges till h\u00f6gstbjudande, snarare \u00e4n g\u00e5 till de b\u00e4st beh\u00f6vande (t.ex. SR 2020b; Reuters 2020). \u201dDen svenska corona-strategin\u201d kan f\u00e5 st\u00e5 som exempel. Mots\u00e4tter den sig inte, p\u00e5 ett s\u00e4rdeles tydligt s\u00e4tt, en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den globala gemenskapen, och det globala ansvaret? \u00c4r den kanske en fingervisning om att v\u00e5ra privilegier (v\u00e5r generellt goda h\u00e4lsa och sjukv\u00e5rd, v\u00e5rt stora v\u00e4lst\u00e5nd \u2013 detta som f\u00f6rst\u00e5s inte g\u00e4ller alla i det svenska samh\u00e4llet men som \u00e4r en grundpelare i v\u00e5r sj\u00e4lvbild) g\u00f6r oss dumdristiga och ansvarsl\u00f6sa inf\u00f6r vad smittspridning kan inneb\u00e4ra f\u00f6r andra \u00e4n oss sj\u00e4lva? S\u00e5v\u00e4l hemma som p\u00e5 andra platser. <\/span><\/p>\n

V\u00e4l hemkommen i Sverige fr\u00e5n den f\u00f6r tidigt avbrutna praktiken p\u00e5 La Otra Juventud, med en partner i riskgrupp, g\u00f6r sig medm\u00e4nniskors inst\u00e4llning till viruset tydlig och jag blir m\u00f6rkr\u00e4dd. Det infinner sig en olustig k\u00e4nsla av att m\u00e5nga av mina bekanta g\u00e5tt och blivit darwinister – de tycker att Covid-19 \u00e4r ett helt okej virus eftersom det bara tar gamla och sjuka, ett virus som det nog d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r b\u00e4st att f\u00e5 \u201d\u00f6verst\u00f6kat\u201d. Jag skuldbel\u00e4gger ingen p\u00e5 individniv\u00e5 f\u00f6r dessa tankestr\u00f6mningar, och f\u00f6rst\u00e5r att de i n\u00e5gon m\u00e5n \u00e4r en f\u00f6rsvarsmekanism, men skr\u00e4ms inf\u00f6r tanken p\u00e5 vad dessa beteenden \u00e4r en yttring av och vad de kan f\u00e5 f\u00f6r konsekvenser. Har kapitalismens klor borrat ned sig s\u00e5 djupt i v\u00e5r medm\u00e4nsklighet, att v\u00e4rdet av de samh\u00e4llsekonomiska analyserna p\u00e5 makroniv\u00e5 f\u00e5tt f\u00e4ste i det faktiska mellanm\u00e4nskliga m\u00f6tet? P\u00e5 samh\u00e4llsniv\u00e5 g\u00e5r det n\u00e4mligen att f\u00f6rst\u00e5 behovet av att g\u00f6ra ber\u00e4kningar, till exempel kring vilka effekter det kan f\u00e5 f\u00f6r barns h\u00e4lsa och framtid att st\u00e4nga skolor, och s\u00e5ledes ocks\u00e5 acceptera ett beslut om att inte g\u00f6ra det. Men i det mellanm\u00e4nskliga m\u00f6tet, hur f\u00f6rst\u00e5r jag d\u00e4r en medm\u00e4nniska som tycker att \u201dDet \u00e4r okej om jag f\u00e5r och sprider lite smitta, det \u00e4r ju bara gamla och sjuka som kan d\u00f6\u201d. Ja, de gamla och sjuka ja, \u201dde svaga\u201d med Darwins spr\u00e5k  – de kan vi v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 offra? <\/span><\/p>\n

Men. Det \u00e4r ju ett (of\u00f6rtj\u00e4nt) privilegium att vara frisk, att vara \u201dstark\u201d?<\/i><\/b><\/p>\n

Om vi fr\u00e5ng\u00e5r min personliga upplevelse, och s\u00e4tter \u201dden svenska corona-strategin\u201d i en global kontext blir r\u00e4dslan f\u00f6r m\u00f6rkret \u00e4n st\u00f6rre. Jag fr\u00e5gar mig – oavsett den faktiska globala effekten av Sveriges agerande, dess kliniska betydelse f\u00f6r smittspridningen, \u00e4r inte \u201dden svenska strategin\u201d att f\u00f6rst\u00e5 som en slags illojalitet gentemot den globala gemenskapen, en yttring f\u00f6r hur det svenska privilegiet till\u00e5ter politiska beslut, och efterf\u00f6ljande beteenden, \u00e4r of\u00f6rst\u00e5ende inf\u00f6r den <\/span>totala katastrof <\/span><\/i>viruset kan inneb\u00e4ra i kontexter \u00e4nnu l\u00e4ngre bort ifr\u00e5n de v\u00e5ra, trots att dessa \u00e4r kontexter som vi allts\u00e5 \u00e4r t\u00e4tt sammanl\u00e4nkade med genom globala kapitalistiska fl\u00f6den. Vad som \u00e4n \u00e4r fallet s\u00e5 kan jag inte undg\u00e5 att k\u00e4nna att s\u00e4rskilt ansvarsl\u00f6st k\u00e4nns detta v\u00e5rt \u201dsvenska s\u00e4tt\u201d inf\u00f6r en katastrof, som drabbar redan utsatta samh\u00e4llsgrupper h\u00e5rdast, i ljuset av att det dessutom tycks vara det stora klimatavtryckets leverne \u2013 det som best\u00e5r av \u00f6verkonsumtion och flygresor, det som m\u00e5nga svenskar g\u00f6r sig skyldiga till \u2013 som ligger till grund f\u00f6r att den \u00f6kande risken f\u00f6r pandemier \u00e4r \u00f6verh\u00e4ngande.  <\/span><\/p>\n

Jag l\u00e4ser en kr\u00f6nika av Judith Butler om covid-19 och kapitalismens begr\u00e4nsningar (Verso Books 2020). Butler skriver: <\/span>The imperative to isolate coincides with a new recognition of our global interdependence during the new time and space of pandemic.<\/span><\/i> Vi f\u00f6rv\u00e4ntas isolera oss, samtidigt som virusets framfart \u00e4r global och inte k\u00e4nner n\u00e5gra gr\u00e4nser, och samtidigt som alla m\u00e4nniskor inte har n\u00e5got hem att isolera, och skydda, sig i. Om fallet USA uttrycker hon sedan n\u00e5got som tycks g\u00e4lla f\u00f6r m\u00e5nga nationella strategier v\u00e4rlden \u00f6ver: <\/span><\/p>\n

\u201cAnd the question of who will live and who will die seems to our President as a cost-benefit problem that the markets will decide. Under such conditions, how do we post the question of what consequences this pandemic will have for thinking about equality, global interdependence and our obligations toward one another?\u201c<\/span><\/p>\n

Allts\u00e5: i en kapitalistisk v\u00e4rld d\u00e4r kostnad hela tiden v\u00e4gs mot nytta, och d\u00e4r tillg\u00e5ng-efterfr\u00e5gan (och betalningsf\u00f6rm\u00e5ga\/-vilja) p\u00e5 \u201dmarknaden\u201d avg\u00f6r vem som ska leva eller d\u00f6,  hur ska vi ens kunna tala om globalt ansvar? <\/span><\/p>\n

Den moraliska grundfr\u00e5gan i corona-pandemin handlar i slut\u00e4ndan inte s\u00e5 mycket om vad ett m\u00e4nniskoliv egentligen \u00e4r v\u00e4rt, utan om vilket m\u00e4nniskoliv som \u00e4r v\u00e4rt mest <\/i><\/b>i de globala maktut\u00f6vanden som b\u00e4rs upp av det kapitalistiska system vi alla nog v\u00e4l gjort oss beroende av. <\/span><\/p>\n

Acosta, Escobar, Kothari, Salleh & Demaria skriver p\u00e5 opendemocracy.net ocks\u00e5 om begr\u00e4nsningarna med nuvarande samh\u00e4llssystem, men med ett mer fram\u00e5tblickande perspektiv \u00e4n Butler – de talar om katastrofen och m\u00f6jligheten: om utsattheten och oj\u00e4mlikheten inf\u00f6r pandemin, men ocks\u00e5 om de l\u00e4rdomar pandemin kommer med, och om den d\u00f6rr som st\u00e4llts p\u00e5 gl\u00e4nt, till att f\u00f6r\u00e4ndra hur vi lever – \u201catt korrigera historiska fel: v\u00e5rt utnyttjande av det v\u00e4rldsliga hemmet (planeten), och av marginaliserade samh\u00e4llen, som befolkas av de m\u00e4nniskor som kommer lida mest av denna pandemi\u201d (2020). <\/span><\/p>\n

En nyckel till f\u00f6r\u00e4ndring, delvis frist\u00e5ende fr\u00e5n men ocks\u00e5 beroende av global solidaritet, handlar om lokal kunskap och social organisering. Acosta, Escobar och kollegor (2020) lyfter behovet av en demokrati som visar f\u00f6rtroende f\u00f6r den djupa lokala kunskapen, och de skriver om betydelsen av de aktivister och t\u00e4nkare som nu agerar inf\u00f6r pandemins oj\u00e4mlika effekter, om alla lokala alternativ f\u00f6r h\u00e5llbart leverne som redan finns men inte alltid synligg\u00f6rs (se t.ex. vikalpsangam.org; localfutures.org f\u00f6r ett urval). I en annan artikel, fr\u00e5n 2010, framh\u00e5ller Arturo Escobar specifikt att Latinamerika \u00e4r den enda region i v\u00e4rlden d\u00e4r betydande, radikala motst\u00e5ndsr\u00f6relser till det kapitalistiska, liberala v\u00e4rldssystemet ger sig tillk\u00e4nna (2010). Deicy fr\u00e5n La Otra Juventud och La Colectiva, Betty fr\u00e5n las Ticuna, paraplyorganisationen COICA och The Amazon Emergency Fund \u00e4r bara n\u00e5gra av alla exempel p\u00e5 den stora sociala organisering som nu \u00e4ger rum i Latinamerika. Huruvida de \u00e4r radikala gentemot r\u00e5dande system l\u00e5ter jag st\u00e5 osagt, men de g\u00f6r hur som helst ett stort och livsn\u00f6dv\u00e4ndigt arbete vid sidan av nationalstaternas passivitet. <\/span><\/p>\n

Man kunde bara \u00f6nska, att organiseringen nationalstater emellan framstod av samma vig\u00f6r, i relation till omf\u00e5nget av de globala n\u00e4tverken, och att ansvar axlades i relation till makten att f\u00f6r\u00e4ndra. Och, f\u00f6rst\u00e5s, att globala makthavare tog utg\u00e5ngspunkt i lokal expertis i sina handlingar – f\u00f6r endast d\u00e5 kan vi tala om reell global solidaritet. <\/span><\/p>\n

Som en slutnot, n\u00e5got om min egen privilegierade position i denna globala katastrof som varken b\u00f6rjar eller slutar med covid-19-pandemin: vem \u00e4r egentligen jag, som kan l\u00e4mna Colombia fr\u00e5n en dag till en annan f\u00f6r mitt \u201dtrygga\u201d Sverige? Vem \u00e4r jag, som har resurser, tid och m\u00f6jlighet att g\u00f6ra pandemin till ett s\u00e5dant h\u00e4r tankearbete? F\u00f6r vem skriver jag, f\u00f6r mig sj\u00e4lv eller i global solidaritet och f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringen?

<\/span><\/p>\n\n\n\n

– Amanda Sj\u00f6strand<\/em><\/strong>,
praktikant genom praktikantprogrammet p\u00e5 La Otra Juventud.<\/em><\/p>\n\n\n\n

St\u00f6tta g\u00e4rna:
<\/span><\/em><\/strong>The Amazon Emergency Fund:<\/em>
<\/a>La Colectiva:<\/em> <\/em>Instagram och Twitter<\/a><\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llf\u00f6rteckning<\/a><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

-Reflektioner fr\u00e5n en of\u00f6rtj\u00e4nt trygg plats p\u00e5 jorden<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[496,105,498],"tags":[],"class_list":["post-17553","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-debatt-och-opinion","category-faltpraktikanter","category-roster-fran-vara-medlemmar"],"rttpg_featured_image_url":null,"rttpg_author":{"display_name":"PeaceWorks Sweden","author_link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/author\/p3ce-works\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"Debatt och Opinion<\/a> F\u00e4ltpraktikanter<\/a> R\u00f6ster fr\u00e5n v\u00e5ra medlemmar<\/a>","rttpg_excerpt":"-Reflektioner fr\u00e5n en of\u00f6rtj\u00e4nt trygg plats p\u00e5 jorden","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17553","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17553"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17553\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25264,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17553\/revisions\/25264"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17553"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17553"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17553"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}