{"id":17825,"date":"2020-09-03T12:02:59","date_gmt":"2020-09-03T10:02:59","guid":{"rendered":"http:\/\/peaceworks.se\/?p=17825"},"modified":"2024-04-18T12:41:20","modified_gmt":"2024-04-18T10:41:20","slug":"unga-som-politiska-aktorer-i-colombia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/unga-som-politiska-aktorer-i-colombia\/","title":{"rendered":"Unga som politiska akt\u00f6rer"},"content":{"rendered":"
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

<\/p>\n

Clara Viklund Bornhauser har varit praktikant p\u00e5 PeaceWorks kontor i Colombia.\u00a0<\/span><\/em><\/p>\n

Vem som r\u00e4knas som \u201cung\u201d finns det ingen allm\u00e4n m\u00e5ttstock f\u00f6r. De som \u00e4r gener\u00f6sa i sina definitioner brukar l\u00e4gga den \u00f6vre gr\u00e4nsen n\u00e5gonstans n\u00e4rmare 30 \u00e5r. Enligt FN \u00e4r en person mellan 15-24 \u00e5r ung medan den Colombianska staten har fastst\u00e4llt att personer mellan 14- 28 \u00e5r r\u00e4knas som unga. Enligt den colombianska statistikmyndigheten <\/span>\u00a0DANE<\/span><\/a> , la Direcci\u00f3n Nacional de Estad\u00edscica, utgjorde unga mellan 14- 26 \u00e5r ca 42% av landets 48,2 miljoner inv\u00e5nare \u00e5r 2019.\u00a0<\/span><\/p>\n

R\u00e4knar man med de som \u00e4r upp emot 30 \u00e5r gamla blir denna siffra naturligtvis \u00e4nnu h\u00f6gre. I Juan Ra\u00fal Escobars forskningsrapport om ungas deltagande i fredsavtalet och dess implementering i Colombia \u201c<\/span>La participaci\u00f3n de los y las j\u00f3venes en el Acuerdo de Paz y su Implementaci\u00f3n en Colombia<\/span><\/a>\u201d fr\u00e5n \u00e5r 2019, ses inte \u201cungdomen\u201d som en grupp baserat p\u00e5 \u00e5lder. Fr\u00e5gor om\u00a0 intersektionalitet och generation \u00e4r ist\u00e4llet avg\u00f6rande f\u00f6r en djupare f\u00f6rst\u00e5else av detta fenomen.\u00a0 Hur man \u00e4n v\u00e4ljer att definiera denna historiskt marginaliserade del av Colombias befolkning s\u00e5 kan man s\u00e4ga att det r\u00f6r sig om i alla fall uppemot h\u00e4lften av befolkningen.<\/span><\/p>\n

I Escobars forskningsrapport beskrivs hur unga historiskt sett har problematiserats och stigmatiseras som v\u00e5ldsamma<\/span>. <\/span>Denna syn p\u00e5 unga var mest tydlig under 80 och 90 – talen och diskursen har till viss del \u00e4ndrats till att erk\u00e4nna unga som akt\u00f6rer f\u00f6r utveckling. L<\/span>a guerra contra las drogas<\/span><\/i> \u201ckriget mot drogerna\u201d d\u00e4r unga anses vara de huvudsakliga konsumenterna\u00a0 (dock utan bel\u00e4gg enligt Escobar),\u00a0 inneb\u00e4r dock att unga forts\u00e4tter att utm\u00e5las som farliga konsumenter som b\u00f6r straffas.\u00a0<\/span><\/p>\n

I en forskningsrapport <\/span>om den sociala konstruktionen av unga subjekt kopplat till erfarenheter av politisk handling i Colombia \u201c<\/span>Reflexiones sobre la construcci\u00f3n social del sujeto joven vinculado a experiencias de acci\u00f3n pol\u00edtica en Colombia: acontecimientos, movilizaciones, poderes<\/span><\/a>\u201d fr\u00e5n \u00e5r 2019 av Sara Alvaro, Johanna L\u00f3pez och Mar\u00eda Ospina skrivs det vidare om vuxnas tolkningsf\u00f6retr\u00e4de i fr\u00e5gor om vad som r\u00e4knas som politik, samt om unga i Colombia som agerar som politiska akt\u00f6rer utanf\u00f6r den offentliga sf\u00e4ren och hur de omdefinierat vad politik inneb\u00e4r f\u00f6r dem sj\u00e4lva, med en verklig f\u00f6rankring i deras egna kollektiv och liv.\u00a0\u00a0<\/span><\/p>\n

I kommande stycken vill jag ta upp och citera dessa tv\u00e5 vetenskapliga rapporter om ungas politiska deltagande ytterligare.\u00a0<\/span><\/p>\n

F\u00f6rfattarna Alvaro, L\u00f3pez och Ospina (2019) menar att statliga institutioner ledda av vuxna anser att ungas politiska aktiviteter enbart \u00e4r legitima om de sker inom formella politiska institutioner eller ramverk. De unga som avst\u00e5r fr\u00e5n att delta i val eller andra statliga f\u00f6rfaranden, anklagas f\u00f6r att vara apatiska i fr\u00e5ga om offentliga angel\u00e4genheter och f\u00f6r att inte vara tillr\u00e4ckligt politiskt involverade. I motsats till denna diskurs finns det de som menar att ungas fr\u00e5nvaro i traditionella politiska milj\u00f6er tv\u00e4rtom uttrycker en stark politisk medvetenhet bland unga, som tvingar dem att l\u00e4mna dessa utrymmen d\u00e5 de inte ger utrymme f\u00f6r att fatta verkligt kollektiva beslut.\u00a0<\/span><\/p>\n

Den officiella politiken utm\u00e5lar \u00e4ven g\u00e4rna unga som kriminella eller sociala problem f\u00f6r att underk\u00e4nna deras deltagande i den offentliga sf\u00e4ren. Den erbjuder ett begr\u00e4nsat utrymme f\u00f6r erk\u00e4nnande och legitimt ut\u00f6vande av m\u00e5ngfald och tj\u00e4nar i sj\u00e4lva verket till att kontrollera subjekt eller grupper och uppr\u00e4tth\u00e5ller vertikala maktstrukturer. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vanligt att unga ut\u00f6var politik kollektivt <\/span>utanf\u00f6r den offentliga politiska sf\u00e4ren och statliga institutioner som styrs av vuxna<\/span>, med utg\u00e5ngspunkt i det vardagliga och personliga samt genom popul\u00e4rkultur. <\/span><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

I forskningsrapporten citeras unga tillh\u00f6rande n\u00e5gra utvalda organisationer:<\/b>\u00a0<\/span><\/p>\n

”Det politiska \u00e4r inte bara det offentliga” (Ruta pacifica joven).<\/span><\/i><\/p>\n

\u00a0”Vi tror inte p\u00e5 politik som representerar och tystar ner subjekt och tar bort deras f\u00f6rm\u00e5ga att besluta” (MINGA).<\/span><\/i><\/p>\n

\u201cErk\u00e4nnandet av andras existens som legitim \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig, s\u00e5 vi b\u00f6rjade v\u00e4va samman olika unga gruppers (<\/span><\/i>j\u00f3venes afros, mestizos, campesinos)\u00a0 be<\/span><\/i>hov och framsteg\u00a0 vilket resulterade i att var och en av gruppernas koncept berikades av de andra \u201c(<\/span><\/i>Movimiento \u00c1lvaro Ulcu\u00e9).<\/span><\/i><\/p>\n

\u201cGemenskaper inom den popul\u00e4ra sf\u00e4ren kommer samman f\u00f6r att \u00f6ka medvetenheten kring vilka problem och behov som finns och l\u00e4gger fram strategiska f\u00f6rb\u00e4ttringsf\u00f6rslag.\u00a0 Dessa reflexiva processer resulterat i medvetenhet om att m\u00e5nga av de direkta behov som finns genererats av problematik, avsikter, intressen och handlingar p\u00e5 strukturell niv\u00e5. Dessa strukturer kan inte tolereras och det enda som kvarst\u00e5r \u00e4r att organisera sig f\u00f6r att transformera dem\u201d (Ung medlem i\u00a0 Red Juvenil de Medell\u00edn);\u00a0\u00a0<\/span><\/i><\/p>\n

\u201cVi str\u00e4var efter att skapa motst\u00e5nd inom konst som ett s\u00e4tt att komma ur de traditionella politiska kollektiven, vi g\u00e5r in mer f\u00f6r konst och kommunikation.\u201d (Red de Comunicaci\u00f3n Alternativa de Manizales);\u00a0<\/span><\/i><\/p>\n

\u201cvi identifierar oss med popul\u00e4rkultur och vill d\u00e4rf\u00f6r inte att den stigmatiseras ” (<\/span><\/i>Joven participante de la Red Juvenil)<\/span><\/i>)<\/span><\/i><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Ungas politiska roll efter fredsavtalet<\/h3>\n

Juan Ra\u00fal Escobars skriver i sin forskningsrapport att<\/span> unga i det slutgiltiga fredsavtalet \u201cAcuerdo final para la terminaci\u00f3n del conflicto y la construcci\u00f3n de una paz estable y duradera (AFP)\u201d fr\u00e5n \u00e5r 2016 <\/span>mellan den colombianska staten och FARC<\/span>, n\u00e4mns som en historiskt diskriminerad grupp i fr\u00e5ga om deltagande. Fredsavtalet<\/span> framh\u00f6ll \u00e5tminstone i formaliteten vikten av att st\u00e4rka ungdomarnas deltagande i landets utveckling. Samma avtal beviljade Netherlands Institute for Multiparty Democracy (NIMD), en roll i uppf\u00f6ljningen av genomf\u00f6randet av punkt nummer 2 i avtalet (ungas roll n\u00e4mns i denna punkt): Participaci\u00f3n Pol\u00edtica: apertura democr\u00e1tica para construir la paz (”Politiskt deltagande: demokratisk \u00f6ppning f\u00f6r att bygga fred”). Escobars forskningsrapport \u00e4r baserad p\u00e5 en s\u00e5dan uppf\u00f6ljning. Det huvudsakliga m\u00e5let var att f\u00f6rst\u00e5 om ungdomars deltagande hade st\u00e4rkts <\/span>fr\u00e5n november 2016 till april 2019 p\u00e5 <\/span>grund av genomf\u00f6randet av det slutliga avtalet f\u00f6r att avsluta den v\u00e4pnade konflikten och bygga en stabil och varaktig fred\u201d.\u00a0 <\/span>Escobar konstaterar i forskningsrapporten att fredsavtalet inte inkluderat verktyg f\u00f6r transformationen av ungas deltagande i sina omr\u00e5den. Dessutom visar denna forskning p\u00e5 att de verktyg som fanns innan avtalet sl\u00f6ts (som plattformar f\u00f6r unga), inte har st\u00e4rkts sedan dess implementering.\u00a0<\/span><\/p>\n

Escobar skriver att \u201cEl Centro Nacional de Memoria Hist\u00f3rica\u201d (Nationellt center f\u00f6r historiskt minne) publicerade en rapport \u00e5r 2017 \u201cUna guerra sin edad\u201d (\u201cett krig utan \u00e5lder\u201d) , d\u00e4r en utf\u00f6rliga analys gjordes av rekryteringen av flickor, pojkar, ton\u00e5ringar och unga under den v\u00e4pnade konflikten i Colombia. Rekryteringen av unga var enligt denna rapport viktig f\u00f6r v\u00e4pnade akt\u00f6rer p\u00e5 grund av strategiska anledningar som att de v\u00e4xte upp i milj\u00f6er d\u00e4r krig var normaliserat, de hade kunskap om de omr\u00e5den de var verksamma i samt deras uppenbara fysiska kapacitet. Unga var allts\u00e5 viktiga f\u00f6r olika grupper delaktiga i den v\u00e4pnade konflikten i Colombia och b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r av staten och f\u00f6re detta gerillan FARC ses som strategiska subjekt i konstruktionen av fred i sina <\/span>territorios <\/span><\/i>(s\u00e4rskilda lokalsamh\u00e4llen) samt i fredsf\u00f6rhandlingar, framh\u00e5ller Escobar.\u00a0<\/span><\/p>\n

Konceptet \u201cdeltagande\u201d skriver han vidare, f\u00f6rst\u00e5s i denna studie p\u00e5 samma s\u00e4tt som i fredsavtalet (AFP): \u201cEtt deltagande som inte enbart \u00e4r formellt f\u00f6r att fylla de krav som st\u00e4lls utav institutioner, utan ett deltagande som lyckas transformera verkligheter och som f\u00f6r\u00e4ndrar levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r m\u00e4nniskor i sina <\/span>territorios<\/span><\/i>\u201d<\/span> (Alto Comisionado para la Paz, 2016). <\/span>Denna syn p\u00e5 deltagande till\u00e5ter att se unga som en strategisk akt\u00f6r i utvecklingen av sina<\/span> territorios<\/span><\/i>. Syns\u00e4ttet \u00e4r i enighet med vad som utvecklats av <\/span>Organizaci\u00f3n Internacional para las Migraciones (OIM) (Internationell organisation f\u00f6r migration), el Instituto Colombiano de Bienestar Familiar (ICBF) (Colombianska institutet f\u00f6r familjers v\u00e4lbefinnande) y la Unidad para las V\u00edctimas (2016) (Enhet f\u00f6r offren) <\/span>:\u00a0<\/span><\/p>\n

\u201cpojkar och flickor, ton\u00e5ringar och unga i omr\u00e5den p\u00e5verkade av konflikten (vare sig de \u00e4r offer f\u00f6r denna eller inte), b\u00f6r ha en ledande roll i konstruktionen av fred genom verkligt deltagande och inte bara i formaliteten\u201d.\u00a0<\/strong><\/p>\n

Enligt Escobar blir det i och med en strikt genomg\u00e5ng av fredsavtalet tydligt hur unga inte antar n\u00e5gon avg\u00f6rande roll i post-konflikten, vilket \u00e4ven blev tydligt under fredsf\u00f6rhandlingarna i Havana. Detta trots att unga allts\u00e5 var aktivt deltagande i kriget som kombattanter och offer. \u00c4ven om unga erk\u00e4nns som en historiskt diskriminerad social grupp och det uttrycks att ett starkt demokratiskt inflytande \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt s\u00e5 finns det i fredsavtalet ingen specifik mekanism f\u00f6r ungas deltagande. H\u00e4r n\u00e4mns \u00e4ven bristen p\u00e5 inkludering av unga inom olika program f\u00f6r utveckling (PDET). Trots att det finns unga plattformar i kommunerna, blev deras medlemmar inte inbjudna att delta i formuleringen av dessa planer f\u00f6r utveckling<\/span>.<\/span><\/i><\/p>\n

I Escobars forskningsrapport dras vidare slutsatsen att fredsavtalet framf\u00f6rallt inneb\u00e4r ett hopp f\u00f6r de unga i fr\u00e5ga om utveckling av olika regioner. Emellertid har detta hopp sinat p\u00e5 grund av faktorer som mord p\u00e5 sociala ledare som lett till minskat civilt engagemang; f\u00f6rsummelsen av implementering av vissa delar av fredsavtalet samt <\/span>presidentens inv\u00e4ndningar mot stadgan om\u00a0 \u201c<\/span>Justicia Especial para la Paz\u201d\u00a0 (<\/span>\u201cs\u00e4rskild r\u00e4ttvisa f\u00f6r fred\u201d): <\/span>. Detta har lett till att unga tvivlar p\u00e5 att\u00a0 fredsavtalet kan \u00e5stadkomma de f\u00f6rb\u00e4ttringar som utlovats.\u00a0<\/span><\/p>\n

En annan aspekt som inte har infriats i enlighet med fredsavtalet \u00e4r kopplat till synen p\u00e5 droger, skriver Escobar. Beslut om drogkonsumtion forts\u00e4tter att tas utifr\u00e5n ett moraliskt perspektiv om s\u00e4kerhet, och inte utifr\u00e5n bel\u00e4gg eller med fokus p\u00e5 h\u00e4lsa som det var inkluderat i fredsavtalet. P\u00e5 s\u00e5 vis ses unga enbart som farliga konsumenter eller som offer, och inte som potentiella akt\u00f6rer f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring.\u00a0<\/span><\/p>\n

Forskningsrapporten drar slutsatsen att unga generellt\u00a0 inte sett de f\u00f6r\u00e4ndringar relaterade till syssels\u00e4ttning och utbildning som utlovades i och med fredsavtalet. I fr\u00e5ga \u00f6kat demokratiskt deltagande och inflytande i samh\u00e4llet har unga inte heller sett n\u00e5gra n\u00e4mnv\u00e4rda f\u00f6r\u00e4ndringar.\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/h3>\n

Pandemi 2020<\/h3>\n

Efter tv\u00e5 m\u00e5naders praktik i Colombia var vi praktikanter tvungna att l\u00e4mna landet. Resterande praktikperiod gjorde jag p\u00e5 distans fr\u00e5n Sverige med fortsatt handledning av Andr\u00e9s F. Rodriguez, lokal samordnare p\u00e5 PeaceWorks kontor i Bogot\u00e1. I en intervju med Andr\u00e9s den 1 juni 2020 pratar han om vilka negativa konsekvenser han tror pandemin har f\u00e5tt eller kommer att f\u00e5 f\u00f6r unga samt f\u00f6r arbetet f\u00f6r fred p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt. Han menar nu att allt fokus skiftat till att handla om pandemin och att fredsavtalet blir helt f\u00f6rsummat. Resurser som var tillsatta f\u00f6r genomf\u00f6randet av fredsavtalet ska nu finansiera krisen orsakad av pandemin, \u201cdet \u00e4r som att fred av-finansieras\u201d, s\u00e4ger han. M\u00e5nga unga organisationer erbjuds akutfonden i och med krisen, men detta kan inneb\u00e4ra att deras l\u00e5ngsiktiga arbete undergr\u00e4vs d\u00e5 pandemin tar alla resurser, \u00e4ven fr\u00e5n civilsamh\u00e4llet sj\u00e4lvt. Andr\u00e9s menar \u00e4ven att fredsavtalet och projekt f\u00f6r fred inte kan utf\u00f6ras p\u00e5 en sk\u00e4rm. \u201cDet \u00e4r processer som m\u00e5ste g\u00f6ras p\u00e5 f\u00e4lt i samarbete med m\u00e4nniskor. F\u00f6rra \u00e5ret och i b\u00f6rjan av detta \u00e5r h\u00f6lls dessutom stora viktiga sociala mobiliseringar i landet. Allt detta m\u00e5ste nu stoppas n\u00e4r m\u00e4nniskor inte l\u00e4ngre kan samlas p\u00e5 gatorna f\u00f6r att protestera, vilket allvarligt underminerat potentialen f\u00f6r denna sociala v\u00e5g av f\u00f6r\u00e4ndring\u201d s\u00e4ger Andr\u00e9s. \u00c4ven arbetsl\u00f6sheten och k\u00f6nsbaserat v\u00e5ld har \u00f6kat sedan pandemin br\u00f6t ut, vilket s\u00e4rskilt p\u00e5verkar kvinnor och unga kvinnor po\u00e4ngterar han.\u00a0<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

Av Clara Viklund Bornhauser<\/span><\/p>\n

<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

FN \u00e4r en person mellan 15-24 \u00e5r ung medan den Colombianska staten har fastst\u00e4llt att personer mellan 14- 28 \u00e5r r\u00e4knas som unga. Enligt den colombianska statistikmyndigheten DANE , la Direcci\u00f3n Nacional de Estad\u00edscica, utgjorde unga mellan 14- 26 \u00e5r ca 42% av landets 48,2 miljoner inv\u00e5nare \u00e5r 2019. <\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":14022,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[496,105,498],"tags":[],"class_list":["post-17825","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-debatt-och-opinion","category-faltpraktikanter","category-roster-fran-vara-medlemmar"],"rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/peaceworks.se\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/Paro4.jpeg",1292,1600,false],"landscape":["https:\/\/peaceworks.se\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/Paro4.jpeg",1292,1600,false],"portraits":["https:\/\/peaceworks.se\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/Paro4.jpeg",1292,1600,false],"thumbnail":["https:\/\/peaceworks.se\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/Paro4-150x150.jpeg",150,150,true],"medium":["https:\/\/peaceworks.se\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/Paro4-323x400.jpeg",323,400,true],"large":["https:\/\/peaceworks.se\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/Paro4-800x991.jpeg",800,991,true],"1536x1536":["https:\/\/peaceworks.se\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/Paro4-1240x1536.jpeg",1240,1536,true],"2048x2048":["https:\/\/peaceworks.se\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/Paro4.jpeg",1292,1600,false],"trp-custom-language-flag":["https:\/\/peaceworks.se\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/Paro4.jpeg",10,12,false]},"rttpg_author":{"display_name":"PeaceWorks Sweden","author_link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/author\/p3ce-works\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"Debatt och Opinion<\/a> F\u00e4ltpraktikanter<\/a> R\u00f6ster fr\u00e5n v\u00e5ra medlemmar<\/a>","rttpg_excerpt":"FN \u00e4r en person mellan 15-24 \u00e5r ung medan den Colombianska staten har fastst\u00e4llt att personer mellan 14- 28 \u00e5r r\u00e4knas som unga. Enligt den colombianska statistikmyndigheten DANE , la Direcci\u00f3n Nacional de Estad\u00edscica, utgjorde unga mellan 14- 26 \u00e5r ca 42% av landets 48,2 miljoner inv\u00e5nare \u00e5r 2019.","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17825","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17825"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17825\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25263,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17825\/revisions\/25263"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media\/14022"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17825"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17825"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17825"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}