{"id":18449,"date":"2020-12-11T14:26:42","date_gmt":"2020-12-11T13:26:42","guid":{"rendered":"http:\/\/peaceworks.se\/?p=18449"},"modified":"2024-04-12T14:07:55","modified_gmt":"2024-04-12T12:07:55","slug":"chiles-unga-visar-vagen-framat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/chiles-unga-visar-vagen-framat\/","title":{"rendered":"Chiles unga visar v\u00e4gen fram\u00e5t!"},"content":{"rendered":"

Tack vare skolungdomar som f\u00f6r precis ett \u00e5r sen protesterade mot \u00f6kade transportavgifter har Chile lyckats n\u00e5 en historisk seger i valurnorna och ska begrava den grundlag som gjort Chile till ett av v\u00e4rldens mest oj\u00e4mlika l\u00e4nder. S\u00f6ndagen den 26e oktober r\u00f6stade Chile ja till att skapa en ny konstitution som ska fr\u00e4mja alla inv\u00e5nares ekonomiska, politiska och kulturella r\u00e4ttigheter.
\"\"
<\/strong>Bild: Julia Eriksson, fr\u00e5n protester i Santiago under v\u00e5ren 2019<\/p>\n

I graven g\u00e5r nu en brutalt neoliberal och konservativ konstitution inf\u00f6rd av diktatorn Pinochet f\u00f6r fyrtio \u00e5r sedan, d\u00e4r en liten grupp i samh\u00e4llet f\u00e5tt f\u00f6rdelar och privilegier p\u00e5 den stora majoritetens bekostnad. V\u00e5ldet f\u00f6r att beh\u00e5lla detta maktf\u00f6rh\u00e5llande har varit direkt, strukturellt och kulturellt vilket har visats tydligt under det senaste \u00e5ret av protester och i samband med pandemin. I ett system d\u00e4r den gr\u00f6vsta versionen av kapitalism \u00e4r grunden till lagverk och v\u00e4lf\u00e4rd, har alla m\u00e4nniskor l\u00e5ngt fr\u00e5n samma f\u00f6ruts\u00e4ttningar och m\u00f6jligheter. Den ekonomiska oj\u00e4mlikheten, det patriarkala samh\u00e4llet och rasismen, som g\u00e5r hand i hand har uppr\u00e4tth\u00e5llits genom denna konstitution och maktelit som i styrt landet sedan diktaturens \u00e5r trots \u00f6verg\u00e5ngen till demokrati p\u00e5 90-talet.<\/p>\n

Chile \u00e4r ett prim\u00e4rt exempel p\u00e5 global or\u00e4ttvisa i praktiken: Den ekonomiska oj\u00e4mlikheten<\/strong> syns exempelvis i privatiseringen av all typ av v\u00e4lf\u00e4rd och grundl\u00e4ggande tillg\u00e5ngar s\u00e5som vatten (Chile \u00e4r det enda landet i v\u00e4rlden d\u00e4r vattnet privatiserats). Det inneb\u00e4r i Chiles fall att n\u00e5gra f\u00e5 familjer och f\u00f6retag \u00f6ver generationer \u00e4ger utbildning, apotek, banker, tv-kanaler, infrastruktur \u2013 ja i princip det mesta \u2013 och resten av landet m\u00e5ste betala orimligt mycket trots minimil\u00f6ner, f\u00f6r att \u201df\u00e5 r\u00e4tten\u201d att bruka dem. Samtidigt fraktas \u00e4nnu r\u00e5varor s\u00e5som kopparn till V\u00e4stv\u00e4rlden billigt och f\u00f6r\u00e4dlas och s\u00e4ljs sedan vidare som mycket dyrare produkter. Det sker allts\u00e5 en exploatering av b\u00e5de m\u00e4nniska som arbetskraft och natur, vilket enligt postkolonial teori bibeh\u00e5ller or\u00e4ttvisa globala maktstrukturer mellan globala Nord och Syd.<\/p>\n

Det patriarkala samh\u00e4llet<\/strong> och dess v\u00e5ld finns registrerat i alla samh\u00e4llets sf\u00e4rer och dess negligering inom r\u00e4ttssystemet. Ungdomar har uppm\u00e4rksammat och kr\u00e4vt r\u00e4ttvisa f\u00f6r sexuella trakasserier och diskriminering inom utbildning, straff mot mord p\u00e5 kvinnor och p\u00e5 HBTQ+ personer. En stark feministisk v\u00e5g har sk\u00f6ljt \u00f6ver landet de senaste \u00e5ren, och denna nya konstitution kommer f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i v\u00e4rlden att skrivas av h\u00e4lften kvinnor och m\u00e4n. Utan en intersektionell f\u00f6rst\u00e5else av maktf\u00f6rh\u00e5llanden kommer vi dock inte l\u00e5ngt \u2013 varf\u00f6r de m\u00e5ste representera hela befolkningen och d\u00e4rmed komma fr\u00e5n olika bakgrunder och identiteter. H\u00e4r kan n\u00e4mnas klass, geografi (landsbygd-stad), funktionalitet och etnicitet. Grundlagen m\u00e5ste s\u00e4kra allas r\u00e4tt till inflytande och makt \u00f6ver sitt eget liv, vilket inte sker automatiskt. Det leder oss in p\u00e5 den sista delen.<\/p>\n

Rasismen <\/strong>som visas direkt, strukturellt och kulturellt har likas\u00e5 s\u00e4rskilt uppm\u00e4rksammats under de senaste \u00e5ren med st\u00f6rre migration fr\u00e5n andra l\u00e4nder av afro-\u00e4ttlingar samtidigt som Chiles egna ursprungsfolk l\u00e4nge varit grovt utsatt f\u00f6r rasism, diskriminering och till och med milit\u00e4rt v\u00e5ld. Av den anledningen har man inte bara i Chile pratat om egna George Floyds \u2013 d\u00e5 institutionella styrkor som ska skydda befolkningen tar dess liv baserat p\u00e5 strukturell rasism. H\u00e4r finns bef\u00e4sta normer om hur m\u00e4nniskor b\u00f6r vara och se ut, som i sin tur producerar en \u00f6ver- och underordning av m\u00e4nniskor, vilket legitimerar rasistiska och diskriminerande v\u00e5ldsuttryck. H\u00e4r finns ocks\u00e5 bef\u00e4sta id\u00e9er\/f\u00f6rdomar om m\u00e4nniskor med annan nationalitet och ursprung d\u00e4r vithetsnormen och den vita kulturen \u00f6verl\u00e4gsnas andra. D\u00e4rmed skapas ett tydligt \u201dvi\u201d och \u201ddem\u201d d\u00e4r \u201dvi\u201d f\u00f6rst\u00e5s som det naturliga\/normala och \u201ddem\u201d som det onaturliga.<\/p>\n

Runtom i v\u00e4rlden har unga visat p\u00e5 sitt mod och behovet av f\u00f6r\u00e4ndring. Miljontals har best\u00e4mts sig f\u00f6r att bryta mot or\u00e4ttvisor genom att h\u00f6ja r\u00f6sten, demonstrera och mots\u00e4tta sig f\u00f6rtryck f\u00f6r att g\u00f6ra samh\u00e4llet en plats med m\u00f6jligheter f\u00f6r alla, d\u00e4r alla kan leva med v\u00e4rdighet. I denna stund sitter som konsekvens bara i Chile tusentals politiska f\u00e5ngar som varit del i att lyckas \u00f6ppna m\u00f6jligheterna f\u00f6r detta. M\u00e5nga andra har skjutits eller torterats till d\u00f6ds. M\u00e5nga utav dem \u00e4r ungdomar som bara genom att g\u00e5 ut p\u00e5 gatan med en kastrull eller sin r\u00f6st representerat ett hot s\u00e5 stort mot den styrande politiska och ekonomiska eliten, att de utav den chilenska presidenten (som haft 4% st\u00f6d under protesterna) Sebastian Pi\u00f1era blivit deklarerade krig och milit\u00e4ra m\u00e5l som fiender, d\u00f6dats och f\u00e4ngslats. Att protestera har p\u00e5 flera h\u00e5ll i v\u00e4rlden kriminaliserats f\u00f6r att vi inte ska s\u00e4ga: det r\u00e4cker! Det r\u00e4cker med exploatering, f\u00f6rtryck, or\u00e4ttvisa och maktmissbruk! Trots det s\u00e5 lyckades Chile n\u00e5 en enorm seger. Tydliga f\u00f6r\u00e4ndringar f\u00f6r befolkningens vardag och framtid kommer inte att ske imorgon, men Chiles inv\u00e5nare har vaknat – vilket blev ett popul\u00e4rt uttryck under \u00e5ret, tack vare dess ungdomar!<\/p>\n

K\u00e4llor (spanska)<\/strong>
https:\/\/www.larazon.cl\/2020\/06\/16\/racismo-en-chile-los-afrodescendientes-y-mapuches-son-los-george-floyd\/<\/a>
https:\/\/www.ciperchile.cl\/2020\/06\/20\/racismo-estructural-en-chile-expresiones-institucionales-de-la-discriminacion-contra-los-pueblos-indigenas\/<\/a>
https:\/\/www.dw.com\/es\/racismo-en-la-araucan%C3%ADa-el-que-no-salta-es-mapuche\/a-54439287<\/a>
https:\/\/www.eldesconcierto.cl\/2019\/08\/17\/discriminacion-y-racismo-en-chile-imaginarios-de-una-identidad-blanqueada\/<\/a>
https:\/\/www.eldinamo.cl\/educacion\/2018\/07\/23\/acoso-en-la-universidad-de-chile-los-whatsapps-entre-carmona-y-su-denunciante\/<\/a>
https:\/\/agenciapresentes.org\/2020\/10\/27\/torturaron-y-asesinaron-a-un-joven-gay-denuncian-ola-de-crimenes-de-odio-en-chile\/<\/a>
https:\/\/www.24horas.cl\/data\/las-cifras-de-violencia-contra-la-mujer-en-lo-que-va-de-2020-4349067<\/a>
https:\/\/ladiaria.com.uy\/chile\/articulo\/2020\/8\/estudiantes-chilenos-la-mecha-que-encendio-la-revuelta-de-octubre\/<\/a>
https:\/\/radio.uchile.cl\/2020\/10\/28\/derechos-humanos-y-amnistia-a-los-presos-de-la-revuelta-las-discusiones-pendientes-tras-el-triunfo-del-apruebo\/<\/a>
http:\/\/cctt.cl\/2020\/10\/24\/chile-octubre-ii-revuelta-coyuntura-y-desacato-popular-opinan-libertarios\/jovenes-revuelta\/<\/a><\/p>\n

 <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[251],"tags":[],"class_list":["post-18449","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bloggat-av-peaceworks"],"rttpg_featured_image_url":null,"rttpg_author":{"display_name":"PeaceWorks Sweden","author_link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/author\/p3ce-works\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"Bloggat av PeaceWorks<\/a>","rttpg_excerpt":null,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18449","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18449"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18449\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25287,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18449\/revisions\/25287"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18449"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18449"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18449"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}