{"id":18476,"date":"2020-12-17T17:27:32","date_gmt":"2020-12-17T16:27:32","guid":{"rendered":"http:\/\/peaceworks.se\/?p=18476"},"modified":"2024-04-12T14:07:54","modified_gmt":"2024-04-12T12:07:54","slug":"en-valdsam-fred","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/en-valdsam-fred\/","title":{"rendered":"En v\u00e5ldsam fred"},"content":{"rendered":"\n

Ett f\u00f6rs\u00f6k att bed\u00f6ma de politiska, sociala och ekonomiska utfallen av fredsavtalet hittills, och en redog\u00f6relse f\u00f6r den l\u00e5nga v\u00e4gen fram till \u00f6verenskommelsen<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Efter fredsavtalet var f\u00f6rhoppningarna att detta var b\u00f6rjan p\u00e5 en ny era, ett slut p\u00e5 flera decennier av blodspillan och v\u00e5ld, av omst\u00f6rtning och f\u00f6r\u00f6delse, av trauman och lidanden. Men fyra \u00e5r efter att de stridande parterna gick med p\u00e5 att l\u00e4gga ned sina vapen har l\u00f6ftena brutits och konflikten har startats upp igen. Minst 500 sociala ledare har blivit m\u00f6rdade mellan undertecknandet av avtalet och nu. Runt 160 f\u00f6re-detta kombattanter och deras familjemedlemmar har blivit m\u00f6rdade sedan fredsavtalets undertecknande.<\/p>\n\n\n\n

Det kan vara instruktivt att g\u00e5 tillbaka n\u00e5gra \u00e5r till fredsavtalets konstruktion och den l\u00e5nga v\u00e4gen dit f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 d\u00f6dl\u00e4get som Colombia tycks vara fast i.<\/p>\n\n\n\n


Bakgrunden till konflikten<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

De konflikter som br\u00f6t ut i Colombia under 1900-talet och fram\u00e5t kan i grova drag h\u00e4rledas till en orsak: En oj\u00e4mn f\u00f6rdelning av land och mark.<\/p>\n\n\n\n

La Violencia<\/em>, den v\u00e5ldsamma tio\u00e5riga (1948-58) perioden av politisk oro utl\u00f6st av mordet p\u00e5 politikern Jorge Eli\u00e9cer Gait\u00e1n, och den colombianska konflikten (1964 – nutid) har b\u00e5da sina r\u00f6tter i de oj\u00e4mlikheter som best\u00e5r i den oj\u00e4mna f\u00f6rdelningen av land i Colombia. Konflikterna har utvecklats i liknande h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp: b\u00f6nderna g\u00f6r uppror och beslagtar land som \u00e4r i h\u00e4nderna p\u00e5 stora mark\u00e4gare, vars egna innehav av land har sina ursprung i v\u00e5ld och expropriering av de tidigare innehavarna av marken, bland annat ursprungsfolken. Mark\u00e4garna och eliten i samh\u00e4llet svarar mot b\u00f6nderna genom att bilda paramilit\u00e4ra grupper som tar till extrema metoder, detta leder oundvikligt till en spiral av v\u00e5ld och intensifiering av konflikten. B\u00f6nderna kunde inte f\u00f6rlita sig p\u00e5 staten som en opartisk domare i konflikten d\u00e5 statsapparaten var i elitens grepp. P\u00e5 grund av detta och den colombianska statens svaga kontroll \u00f6ver mer avl\u00e4gsna omr\u00e5den av landet kunde grupper som FARC, ELN och M-19 f\u00e5 fotf\u00e4ste och etablera sig d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

I stora delar av landsbygden agerade FARC som den enda n\u00e4rvarande statsmakten d\u00e5 de byggde upp institutioner som vanligtvis staten ansvarar f\u00f6r, s\u00e5som beskattning, infrastruktur, uppr\u00e4tth\u00e5llande av skolor och sjukhus, milit\u00e4ra och polisi\u00e4ra funktioner. Detta gav grupper som FARC \u00f6kad legitimitet i b\u00f6ndernas \u00f6gon i motsats till den colombianska staten, vars of\u00f6rm\u00e5ga att milit\u00e4rt handskas med gerillagrupperna ledde till att den var tvungen att f\u00f6rlita sig p\u00e5 h\u00f6gerextrema paramilit\u00e4ra grupper. Den colombianska statens legitimitet har \u00e4ven underminerats med skandaler som falsos positivos<\/em>. I fallen falsos positivos<\/em> avsl\u00f6jades att den colombianska milit\u00e4ren hade m\u00f6rdat tusentals oskyldiga civila och kl\u00e4tt ut dem i guerrilla-uniformer. Detta genom att ett bonussystem inf\u00f6rts d\u00e5 soldater fick ekonomisk befordran f\u00f6r varje d\u00f6dad gerillamedlem.  Det resulterade i h\u00f6jda – men falska – siffror n\u00e4r resultat presenterades. Detta anv\u00e4ndes ocks\u00e5 f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga mer milit\u00e4rt bist\u00e5nd fr\u00e5n USA.<\/p>\n\n\n\n


Fredsavtalet<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Det h\u00e4r var inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen som de stridande parterna hade kommit till f\u00f6rhandlingsbordet, tidigare f\u00f6rs\u00f6k fr\u00e5n presidenterna Betancourt och Pastrana att driva igenom fredsf\u00f6rhandlingar misslyckades. \u00c5r 2002 valdes Alvaro Uribe till president, och lovade att driva en h\u00e5rd linje mot FARC och att f\u00f6rs\u00f6ka besegra dem milit\u00e4rt snarare \u00e4n att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rhandla om fred. N\u00e4r Juan Manuel Santos blev president 2010 var en del av det colombianska folket splittrat mellan att vilja ha fred och att besegra FARC med v\u00e5ld.<\/p>\n\n\n\n

Santos valde att g\u00e5 fram\u00e5t med fredsf\u00f6rhandlingarna och i september 2016 meddelade han att regeringen och FARC hade n\u00e5tt en \u00f6verenskommelse. Det var m\u00e5nga fr\u00e5gor p\u00e5 bordet vid f\u00f6rhandlingarna som var tvungna att l\u00f6sas, s\u00e5som politiskt deltagande av FARC medlemmar, narkotikahandeln, landsbygdsutveckling, utbildning, restitution till konfliktens offer och \u00e5terintegrering i samh\u00e4llet av de stridande, och avtalet som de hade kommit \u00f6verens om var otroligt omfattande och komplext med 578 separata villkor. I geng\u00e4ld skulle FARC l\u00e4mna ifr\u00e5n sig sina vapen och \u00e5teranpassa sig till det civila samh\u00e4llet, de skulle till\u00e5tas att delta i den politiska sf\u00e4ren och st\u00e4lla upp i val. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 varf\u00f6r r\u00f6stade s\u00e5 m\u00e5nga av det colombianska folket nej till avtalet, n\u00e4r de fick chansen att r\u00f6sta om dess implementering i oktober 2016? Omr\u00f6stningen resulterade i att nej-sidan vann med en knapp marginal 50,21 % mot 49,78% p\u00e5 ja-sidan.<\/p>\n\n\n\n


Intressekonflikterna i fredsavtalet<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Fredsavtal \u00e4r sv\u00e5ra att f\u00e5 till, det finns en m\u00e4ngd olika intressegrupper i samh\u00e4llet som har sina orsaker till att de vill ha fred eller f\u00f6rl\u00e4nga konflikten. <\/p>\n\n\n\n

Den f\u00f6rre presidenten Uribe var en konstant kritiker av fredsf\u00f6rhandlingarna \u00e4nda sedan de initierades 2012 och huvudfiguren i att leda en nej-kampanj som drevs av en stor del av den colombianska eliten och milit\u00e4ren, s\u00e4rskilt de mest h\u00f6gerut och konservativa p\u00e5 den politiska skalan. Nej-sidan vann till stor del p\u00e5 grund av att Uribe lyckades f\u00f6rvandla vad som skulle vara en r\u00f6st om fred, till att bli en r\u00f6st om FARC. Budskapet som de skickade ut var ren \u201cfearmongering\u201d, det genom att de antydde att avtalet var en g\u00e5va till FARC och att den skulle l\u00e5ta dem komma undan med mord och att landet skulle falla i h\u00e4nderna p\u00e5 terrorister. De spelade p\u00e5 folks r\u00e4dslor och vidskepelser med att privat egendom och den \u201cpatriarkala familjen\u201d var hotade. <\/p>\n\n\n\n

De delar av landet d\u00e4r nej-sidan fick flest r\u00f6ster i var omr\u00e5den d\u00e4r Uribe och hans politiska parti har som mest st\u00f6d, bland annat i departementet Antioquia d\u00e4r Medell\u00edn ligger. I Medell\u00edn fick Uribe sin politiska start som en konservativ k\u00e4mpe och supporter av paramilit\u00e4rens motst\u00e5nd mot guerillorna. Relaterat till det, s\u00e5 placerades Uribe i husarrest i augusti i \u00e5r av den h\u00f6gsta domstolen i Colombia d\u00e5 han st\u00e5r misst\u00e4nkt f\u00f6r ett rad brott bland annat f\u00f6r hans p\u00e5st\u00e5dda roll i El Aro and La Granja-massakrerna,<\/em> vilka skedde medan han var guvern\u00f6r av Antioquia.  <\/p>\n\n\n\n

Den del av den colombianska eliten som Uribe f\u00f6retr\u00e4der hade en del att frukta och mycket att f\u00f6rlora med fredsavtalet. Slutet p\u00e5 stridandet skulle \u00f6ppna upp utrymme i den politiska debatten f\u00f6r att handskas med fr\u00e5gor om land, arbete och resursutvinning som l\u00e4nge bortprioriteras f\u00f6r att huvudfokus har legat p\u00e5 FARC och konflikten. Freden skulle framf\u00f6rallt ocks\u00e5 vara kostsam f\u00f6r de sektorer i Colombia som har tj\u00e4nat massor p\u00e5 v\u00e5ldet, s\u00e4kerhetsbranschen f\u00f6rst och fr\u00e4mst och delar av milit\u00e4ren och polisen, dels genom statliga kontrakt, dels genom den enorma m\u00e4ngd bist\u00e5ndspengar som kommer fr\u00e5n USA i och med Plan Colombia. F\u00f6rutom stora budgetnedsk\u00e4rningar f\u00f6r milit\u00e4ren skulle de ocks\u00e5 potentiellt riskera \u00e5tal f\u00f6r de f\u00f6rbrytelse de beg\u00e5tt under konflikten.<\/p>\n\n\n\n

Ett intressant resultat i omr\u00f6stningen var att det starkaste st\u00f6det f\u00f6r fredsavtalet kom fr\u00e5n omr\u00e5den som hade blivit h\u00e5rdast drabbade av konflikten. Till stor grad s\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmer resultaten i omr\u00f6stningen med presidentvalet fr\u00e5n 2014. De omr\u00e5den som r\u00f6stade nej ligger i centrum f\u00f6r Colombias massiva olje- och guldreserver, de omr\u00e5den som r\u00f6stade ja \u00e4r i majoritet koka-baserade. FARC finansierade f\u00f6r det mesta deras verksamheter genom droghandeln (kokain), men under \u00e5ren fram till fredsavtalet hade guldutvinning ersatt droghandeln som huvudk\u00e4llan till deras inkomst. N\u00e4r FARC l\u00e4mnade dessa omr\u00e5den s\u00e5 intr\u00e4dde nya grupper och tog deras plats: paramilit\u00e4ra styrkor och kriminella g\u00e4ng. Till skillnad fr\u00e5n FARC, som \u00e4ven hade en roll i samh\u00e4llet f\u00f6r infrastruktur och andra samh\u00e4llsviktiga strukturer i dessa omr\u00e5den, s\u00e5 \u00e4r de h\u00e4r grupperna mer fokuserade p\u00e5 droghandeln och andra illegala aktiviteter. Man har observerat att dessa omr\u00e5den har blivit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r nya konflikter, vare sig det g\u00e4ller odling av palmolja eller olaglig skogsavverkning.<\/p>\n\n\n\n

Efter misslyckandet med omr\u00f6stningen s\u00e5 valde Santos att g\u00f6ra om ett nytt, reviderat avtal som skickades till parlamentet. Det nya avtalet genomgick ingen folklig omr\u00f6stning, utan godk\u00e4ndes i parlamentet i november 2016. <\/p>\n\n\n\n


Efter avtalet<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Hur har freden i landet sett ut efter\u00e5t? Ett viktigt l\u00f6fte i f\u00f6rhandlingarna om avtalet var att hitta sanningen om de olika brott och \u00f6vergrepp som har skett under konfliktens g\u00e5ng i ett f\u00f6rs\u00f6k till nationell f\u00f6rsoning. Rebeller och soldater som tr\u00e4dde fram f\u00f6r att vittna skulle f\u00e5 immunitet fr\u00e5n \u00e5tal f\u00f6r beg\u00e5dda brott.<\/p>\n\n\n\n

Den nuvarande presidenten som \u00e4r emot avtalet, Iv\u00e1n Duque, \u00e4r bland annat starkt emot l\u00f6ftet om amnesti. Det var detta l\u00f6fte om immunitet som var en stor orsak till varf\u00f6r FARC gick med p\u00e5 avtalet i f\u00f6rsta b\u00f6rjan och valde att l\u00e4gga ner sina vapen. Mer \u00e4n 6,804 FARC soldater la ifr\u00e5n sig sina vapen och blev civila, men efter att avtalet inte implementerats och de d\u00e4rmed inte f\u00e5tt st\u00f6d i \u00e5teranpassningen, s\u00e5 har flera \u00e5terupptagit vapen. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r avtalet sl\u00f6ts var en av f\u00f6rv\u00e4ntningarna fr\u00e5n FARC:s sida att de skulle kunna tr\u00e4da in i den politiska arenan som legitima akt\u00f6rer, men \u00f6verg\u00e5ngen till att arbeta som ett politiskt parti har inte varit helt enkelt och st\u00f6det bland befolkningen har varit v\u00e4ldigt l\u00e5gt.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r FARC l\u00e4mnade vissa omr\u00e5den p\u00e5 landsbygden s\u00e5 var det t\u00e4nkt att regeringen skulle komma in och bist\u00e5 med hj\u00e4lp i att bygga upp underutvecklade omr\u00e5den, vilket inte skett. I fredsavtalet inkluderades ett program f\u00f6r v\u00e4xt-substitution d\u00e4r b\u00f6nder som valde att ers\u00e4tta deras kokav\u00e4xter med legala v\u00e4xter utlovades kontantbetalningar. Men efter att Duque blev vald har betalningarna slutat och b\u00f6nder har d\u00e4rmed sett sig tvingade att \u00e5terg\u00e5 till kokaodling, eftersom det ger b\u00e4ttre betalt \u00e4n andra gr\u00f6dor. <\/p>\n\n\n\n

Enligt en studie fr\u00e5n 2018  hade bara 23% av de 578 best\u00e4mmelserna i avtalet genomf\u00f6rts. Viljan att implementera fredsavtalet verkar saknas hos de politiska akt\u00f6rerna, och de unga demonstranterna i landet verkar allt mer pessimistiska till regeringens intresse att skapa reell fred. Det v\u00e4ldigt detaljerade trehundra sidor l\u00e5nga dokumentet lovar enorma sociala f\u00f6r\u00e4ndringar och det b\u00e4r med sig en otrolig potential till att f\u00f6r\u00e4ndra det sociala kontraktet i Colombia. De jordbruksreformer som st\u00e5r i avtalet kan leda till den l\u00e4nge efterl\u00e4ngtade f\u00f6r\u00e4ndringen i landsbygden som grupper som FARC efterstr\u00e4vat. <\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

K\u00e4llor<\/strong>
[1]<\/sup>https:\/\/www.publico.es\/internacional\/martha-ceballos-defensora-colombiana-48-horas-muere-activista-lucha-paz-colombia.html<\/a> <\/p>\n\n\n\n

[2] <\/sup>https:\/\/www.bbc.com\/news\/world-latin-america-48689284<\/a><\/p>\n\n\n\n

[3] <\/sup>https:\/\/www.theguardian.com\/world\/2018\/may\/08\/colombia-false-positives-scandal-casualties-higher-thought-study<\/a> <\/p>\n\n\n\n

[4]<\/sup>https:\/\/www.theguardian.com\/world\/2020\/aug\/04\/colombia-alvaro-uribe-supreme-court-house-arrest<\/a><\/p>\n\n\n\n

[5]<\/sup> https:\/\/www.semana.com\/nacion\/articulo\/plebiscito-por-la-paz-victimas-del-conflicto-votaron-por-el-si\/496571\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

[6]<\/sup> https:\/\/www.bbc.com\/news\/world-latin-america-35491504<\/a><\/p>\n\n\n\n

[7]<\/sup> https:\/\/www.wola.org\/analysis\/5-ways-united-states-can-support-colombia-peace-process\/<\/a> <\/p>\n\n\n\n

[8]<\/sup> https:\/\/apnews.com\/article\/0c222740688f49e3bb1d4572fceb7524 <\/p>\n\n\n\n

[9] <\/sup>https:\/\/kroc.nd.edu\/news-events\/news\/second-kroc-institute-report-shows-steady-progress-of-peace-accord-implementation-in-colombia\/<\/a> <\/p>\n\n\n\n

By: Rine Mansouri<\/em><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ett f\u00f6rs\u00f6k att bed\u00f6ma de politiska, sociala och ekonomiska utfallen av fredsavtalet hittills, och en redog\u00f6relse f\u00f6r den l\u00e5nga v\u00e4gen fram till \u00f6verenskommelsen.<\/p>","protected":false},"author":154,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[187],"tags":[],"class_list":["post-18476","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-unga-fredsgruppen-for-colombia"],"rttpg_featured_image_url":null,"rttpg_author":{"display_name":"","author_link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/author\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"Unga fredsgruppen f\u00f6r Colombia<\/a>","rttpg_excerpt":"Ett f\u00f6rs\u00f6k att bed\u00f6ma de politiska, sociala och ekonomiska utfallen av fredsavtalet hittills, och en redog\u00f6relse f\u00f6r den l\u00e5nga v\u00e4gen fram till \u00f6verenskommelsen.","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18476","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/154"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18476"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18476\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24053,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18476\/revisions\/24053"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18476"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18476"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18476"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}