{"id":18837,"date":"2021-04-23T14:38:02","date_gmt":"2021-04-23T12:38:02","guid":{"rendered":"http:\/\/peaceworks.se\/?p=18837"},"modified":"2024-04-12T14:07:54","modified_gmt":"2024-04-12T12:07:54","slug":"nar-vi-tittar-tillbaka-om-tjugo-ar-vad-vill-vi-se","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/nar-vi-tittar-tillbaka-om-tjugo-ar-vad-vill-vi-se\/","title":{"rendered":"N\u00e4r vi tittar tillbaka om tjugo \u00e5r, vad vill vi se?"},"content":{"rendered":"

Om USAs f\u00e4ngelseindustri i ljuset av r\u00e4tteg\u00e5ngen mot George Floyds m\u00f6rdare.<\/span><\/h4>\n\n\n\n
\"\"\/<\/figure>\n\n\n\n

I helgen var jag hemma hos min familj och h\u00e4lsade p\u00e5. Mamma l\u00e4ste n\u00e4sta bok av stj\u00e4rnsystrarna-serien, mormor bakade empanadas, och morfar var s\u00e5 glad att de \u00e4ntligen f\u00e5tt det f\u00f6rsta vaccinet eftersom \u201com vi \u00f6verlevde milit\u00e4rerna i Argentina, \u00e5ren i f\u00e4ngelse, och flykten till Sverige – d\u00e5 kan vi inte l\u00e5ta det h\u00e4r ta oss\u201d. Leo var kelsjuk och ville hela tiden sitta p\u00e5 en (han \u00e4r en hund), och farmor kom f\u00f6rbi p\u00e5 bes\u00f6k – hon har redan f\u00e5tt sina tv\u00e5 vaccindoser. N\u00e4r jag kom hem p\u00e5 s\u00f6ndagkv\u00e4ll s\u00e5 hade Louise skrivit ut ett l\u00e5ngt reportage som l\u00e5g p\u00e5 k\u00f6ksbordet, det var Dan Josefsson<\/strong> reportage \u201cV\u00e4lkommen till frihetens land\u201d fr\u00e5n 1999 och hon fr\u00e5gade om jag l\u00e4st det. Det \u00e4r mysigt att hon brukar tipsa mig om saker, dokument\u00e4rer, b\u00f6cker, serie. Ibland tipsar jag tillbaka. Ibland h\u00e5ller vi med varandra och ibland inte, det \u00e4r ocks\u00e5 mysigt. Jag hade i alla fall inte l\u00e4st reportaget, s\u00e5 jag gick ut p\u00e5 en promenad och satte mig p\u00e5 en b\u00e4nk f\u00f6r att l\u00e4sa det. Det \u00e4r v\u00e5r nu och solen sneglade fram, men det var kv\u00e4ll och ganska kallt. Reportagets ingress lyder \u201cDen h\u00e4r artikeln handlar om ett land som satt fler m\u00e4nniskor i f\u00e4ngelse \u00e4n n\u00e5gon annan nation i v\u00e4rlden. Ett land d\u00e4r st\u00f6ld av en bit pizza kan ge livstidsstraff, d\u00e4r fyra miljoner medborgare ber\u00f6vats sin r\u00f6str\u00e4tt d\u00e4rf\u00f6r att de suttit inne, och d\u00e4r en av tre svarta m\u00e4n d\u00f6ms till f\u00e4ngelsestraff.\u201d<\/span><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ett fantastiskt reportage Dan Josefsson producerat, han b\u00f6rjar med att ber\u00e4tta om v\u00e4rldens (d\u00e5) st\u00f6rsta f\u00e4ngelse Cook County Jail i Chicago, om hur f\u00e4ngelseindustrin f\u00f6rst expanderade i l\u00e5ngsam takt, f\u00f6r att i slutet av  70-talet explodera. Antalet f\u00e5ngar l\u00e5g stilla och relativt l\u00e5gt under 40-, 50- och b\u00f6rjan av 60-talet, tills diskursen kring brottslighet under 60-talet f\u00f6r\u00e4ndrades helt. Pl\u00f6tsligt visade opinionsunders\u00f6kningar att brottsligheten upplevdes som nationens st\u00f6rsta hos, Nixon var tidig med att g\u00e5 till val p\u00e5 att ta i med h\u00e5rdhandskarna mot brottsligheten 1968 och blev vald till USAs president, och det h\u00e4r s\u00e4ttet att tala om brottslighet har mer eller mindre h\u00e5llit i sig genom valda presidenter och offentlig diskurs sen dess. Josefsson skriver att antalet f\u00e5ngar i USA v\u00e4xte med 105% mellan -73 och -86, trenden forts\u00e4tter (\u00e4n idag, men vi h\u00e5ller kvar oss lite i 1900-talet lite till), samtidigt som antalet brott b\u00f6rjar minska 1980. Jag upprepar: antalet brott b\u00f6rjar minska, men antalet f\u00e5ngar forts\u00e4tter \u00f6ka. Antalet f\u00e5ngar i USA har fortsatt \u00f6ka, b\u00e5de i faktiska siffror och i relativa siffror sett till befolkningen – idag \u00e4r ca 0.7% av USAs befolkning frihetsber\u00f6vad. Det kan st\u00e4llas i relation till svenska siffrorna f\u00f6r kontext; 2017 motsvarande andel f\u00e5ngar av befolkningen var 0.04%. eller 40 personer p\u00e5 100 000 j\u00e4mf\u00f6rt med USAs 700 personer p\u00e5 100 000. Dan Josefsson forts\u00e4tter l\u00e4gga fram f\u00f6rklaringar p\u00e5 varf\u00f6r det ser ut s\u00e5 h\u00e4r, han skriver om den absurda \u201cThree Strikes You\u2019re Out\u201d-lagen, som idag \u00e4r antagen i olika former av 28 delstater och inneb\u00e4r ett automatiskt livstidsstraff efter din tredje dom. Han skriver om hur man ser att delstater prioriterar investering i f\u00e4ngelse p\u00e5 bekostnad av utbildningssektorn, vinster alla typer av f\u00f6retag g\u00f6r p\u00e5 att bygga nya f\u00e4ngelser och p\u00e5 att tvinga f\u00e5ngar arbeta f\u00f6r minimil\u00f6n. Han ber\u00e4ttar om avhumaniseringen av f\u00e5ngarna som inte finner gr\u00e4nser, och slutligen lyfter han kopplingen till USAs koloniala och rasistiska historia, ett samband som m\u00e5nga forskare lyft. N\u00e4mligen f\u00e4ngelsesystemet som en reaktion p\u00e5 den svarta befolkningens frig\u00f6relse (eller f\u00f6rs\u00f6k till, makten hittade ju snabbt ett s\u00e4tt att sl\u00e5 ner frig\u00f6relsen igen), och ett uttryck f\u00f6r att lagligt forts\u00e4tta f\u00f6rtrycka grupper i samh\u00e4llet. Efter att jag l\u00e4st klart om hur \u00f6verrepresenterade svarta m\u00e4n \u00e4r i f\u00e4ngelse j\u00e4mf\u00f6rt med andelen de utg\u00f6r av USAs befolkning, och hur m\u00e5nga som f\u00f6rlorat sin r\u00f6str\u00e4tt p\u00e5 grund av att de sitter (eller n\u00e5gon g\u00e5ng suttit) i f\u00e4ngelse, och efter att ha l\u00e4st om olika lagar som p\u00e5 olika s\u00e4tt \u00e4r designade f\u00f6r att sikta in sig p\u00e5 vissa grupper i samh\u00e4llet, s\u00e5 sitter jag gapande och undrar hur det ser ut idag. Jag kan ju t\u00e4nka mig att det inte blivit b\u00e4ttre, men hur ser siffrorna ut?<\/span><\/p>\n\n\n\n

Jag g\u00e5r hem och tittar p\u00e5 13th p\u00e5 Netflix, en dokument\u00e4r om f\u00e4ngelsesystemet i USA d\u00f6pt efter det trettonde till\u00e4gget till USAs konstitution; avskaffandet av slaveriet. Dokument\u00e4ren sl\u00e4pptes 2016, allts\u00e5 n\u00e4stan tv\u00e5 decennier efter reportaget jag just l\u00e4st. <\/span>Ava DuVernay<\/strong>, som ligger bakom den, g\u00e5r in djupare in p\u00e5 USAs historia. Medverkande ber\u00e4ttar om att man m\u00e5ste se till den historiska kontexten f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 l\u00e4get idag, och hur man skulle kunna forts\u00e4tta fram\u00e5t. En minne sl\u00e5r mig fr\u00e5n tangon (som jag dansar s\u00e5 ofta jag kan), hur mina maestros f\u00f6rs\u00f6kt n\u00f6ta in att om det \u00e4r ett steg som blir fel – titta p\u00e5 steget innan, det \u00e4r alltid det som ligger bakom misstaget. Fokuserar du bara p\u00e5 faktiska steget som blev fel kommer du aldrig f\u00f6rst\u00e5 hur du ska korrigera det. Jag fr\u00e5gar mig varf\u00f6r vi som m\u00e4nniskor \u00e4r s\u00e5 d\u00e5liga p\u00e5 att t\u00e4nka s\u00e5? Det \u00e4r absurt n\u00e4r man t\u00e4nker efter, och g\u00e4ller mycket.<\/span><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi pratar om l\u00e4get i Sverige idag, d\u00e4r oj\u00e4mlikheterna v\u00e4xer, p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, pratar vi inte s\u00e5 mycket om de stora b\u00e5garna. Om skiftet i svensk politik f\u00f6r drygt 30 \u00e5r sen som skiftade fokus fr\u00e5n det socialdemokratiska och v\u00e4lf\u00e4rdsstatliga eftersom man ans\u00e5g det ineffektivt, till det nyliberala och privatiserade. N\u00e4r vi pratar om problemen idag vi ser i sjukv\u00e5rden, inte minst hur resursm\u00e4ssigt of\u00f6rberedd den var inf\u00f6r pandemin, om brottslighet, om skola, s\u00e5 pratar opinionen mycket om flyktingv\u00e5gen (som det slarvigt kan kallas) \u00e5r 2015. Och migrationen efter det. 2015 var 6 \u00e5r sen. Hur kan vi vara s\u00e5 d\u00e5liga p\u00e5 att tala om de stora b\u00e5garna? Att sjukv\u00e5rden och skolan genomg\u00e5tt en privatisering de senaste tre decennierna, som inneb\u00e4r att det \u00e4r mer ekonomiskt gynnsamt att v\u00e5rda friska patienter, och spara in p\u00e5 studenternas lokaler, h\u00e4lsa, och l\u00e4rare. Privatiseringsf\u00f6respr\u00e5kare s\u00e4ger att det utan vinst saknas incitament att vara konkurrenskraftig, det vi ser nu n\u00e4r brickorna b\u00f6rjar falla \u00e4r ist\u00e4llet studenter och patienter som hamnar i kl\u00e4m f\u00f6r besparingar. Fr\u00e5n att beh\u00f6va g\u00e5 om gymnasie\u00e5r n\u00e4r friskolor g\u00e5r i konkurs, till att ber\u00f6vas livet (se t.ex. boken Konsulterna fr\u00e5n 2019 f\u00f6r en surrealistisk resa genom det st\u00f6rsta marknadsdrivna sjukv\u00e5rdsexperimentet i moderna Sverige). Talar vi brottslighet s\u00e5 kan man g\u00e5 tv\u00e5 grovdragna sp\u00e5r; 1. Brottslighet b\u00f6r tacklas med h\u00e5rda tag, h\u00f6jda straff, och starkare polisi\u00e4r n\u00e4rvaro, eller 2. Brottslighet b\u00f6r hanteras genom socialt skyddsn\u00e4t och rehabilitering. Det f\u00f6rstn\u00e4mnda har USA drivit h\u00e5rt sedan 60-talet, och siffrorna ovan talar f\u00f6r sig sj\u00e4lva om hur det g\u00e5tt. \u00c4nd\u00e5 rapporterar Josefsson 1999 om hur m\u00e5nga han m\u00f6ter under resan som fortsatt tror p\u00e5 skr\u00e4msel f\u00f6r att minska brottsligheten, trots brist p\u00e5 faktam\u00e4ssig uppbackning f\u00f6r p\u00e5st\u00e5endet. Det ser vi h\u00e4r ocks\u00e5 med diskurser kring polisen och deras utsedda \u201cutsatta omr\u00e5den\u201d, i form av fokus p\u00e5 \u00f6kade straff, och genom h\u00e5rdare polisi\u00e4r n\u00e4rvaro. \u00c4r man mer av den sistn\u00e4mnda \u00e5sikten s\u00e5 kan man dra kopplingar mellan det minskande sociala skyddsn\u00e4tet i Sverige, i resan fr\u00e5n v\u00e4lf\u00e4rdsstat till vinster i v\u00e4lf\u00e4rden, och k\u00e4nslan av \u00f6kad brottslighet. Jag skriver <\/span>k\u00e4nslan<\/span><\/i>, f\u00f6r trots att antal anm\u00e4lda brott de facto legat ganska still sen 2007 enligt BR\u00c5, har de ekonomiska klyftorna \u00f6kat under samma tid, vilket man kan t\u00e4nka sig skapar en k\u00e4nsla av otrygghet bland m\u00e5nga m\u00e4nniskor som liksom m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6rr mynnar ut i att man m\u00e5ste utse en samh\u00e4llsgrupp som beskylls. \u00d6kad polisi\u00e4r n\u00e4rvaro i polisens utsedda \u201cutsatta omr\u00e5den\u201d, och fokus p\u00e5 krafttag i form av straff och v\u00e5ld, \u00e4r inte fr\u00e4mmande i dagens Sverige. Nu var inte tanken med den h\u00e4r texten att jag skulle go out on a socialantropologisk slutledningslek, men kopplingen mellan hur vi ser v\u00e5ra medm\u00e4nniskor och hur vi ser v\u00e5r historia finns n\u00e4rvarande \u00f6verallt. I USA liksom i Sverige.<\/span><\/p>\n\n\n\n

13th g\u00f6r ett fantastiskt fint jobb i att kontextualisera dagsl\u00e4get och ber\u00e4tta s\u00e5 mycket p\u00e5 ynka 100 minuter att man blir golvad. Men det som sl\u00e5r mig mest \u00e4r hur alla m\u00f6nster och nyckeldelar av dokument\u00e4rens analys och Josefssons reportage, \u00e4r precis desamma. Siffrorna skiljer sig lite i och med att 17 \u00e5r passerat, men de stora m\u00f6nstren \u00e4r desamma. Fokus p\u00e5 Three Strikes You\u2019re Out, fixerade straff f\u00f6r vissa brott vilket tar ifr\u00e5n domaren makten att ha omst\u00e4ndigheterna i \u00e5tanke, vinsterna man g\u00f6r p\u00e5 f\u00e4ngelser genom tv\u00e5ngsarbete till minimal l\u00f6n – som sedan s\u00e4ljs vidare, privata f\u00e4ngelser som tj\u00e4nar pengar p\u00e5 att s\u00e4lja cellplatser till delstaterna, och f\u00f6rutom det p\u00e5 tv\u00e5ngsarbetet. Riktade lagar som t.ex. hur mycket h\u00e5rdare straffen f\u00f6r crackinnehav \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rt med kokaininnehav, \u00e4ven om de \u00e4r lika farliga, eftersom crack \u00e4r billigare och anv\u00e4nds av fattigare personer i st\u00e4derna och kokain \u00e4r dyrare och anv\u00e4nds av \u00f6verklassen \u201cin the suburbs\u201d. Alla nycklar \u00e4r desamma.<\/span><\/p>\n\n\n\n

Efter att ha sett klart dokument\u00e4ren s\u00f6ker jag runt p\u00e5 reformer som implementerats eller f\u00f6reslagits i ljuset av r\u00e4tteg\u00e5ngen mot George Floyds m\u00f6rdare Derek Chauvin, som p\u00e5g\u00e5tt i n\u00e5gra veckor nu efter att George Floyd m\u00f6rdades i maj f\u00f6rra \u00e5ret. Kan det vara s\u00e5 att strukturell f\u00f6r\u00e4ndring sker nu? Reformer jag hittar handlar till stor del om hur medborgare enklare ska kunna h\u00e5lla poliser ansvariga f\u00f6r brott, efter att brott beg\u00e5tts. Biden pratar om att han ska skapa verklig f\u00f6r\u00e4ndring, att n\u00e5got \u00e4r fel. Men vilken f\u00f6r\u00e4ndring skapar han genom att \u00e5terigen anv\u00e4nda samma skr\u00e4mseltaktik kring konsekvenserna om man g\u00f6r fel, om \u00e4n p\u00e5 ett mjukare s\u00e4tt, och mot polisen. I 13th f\u00e5r tittarna siffran 97%, 97% av f\u00e4ngslade m\u00e4nniskor i USA har hamnat d\u00e4r genom en \u201cplea deal\u201d – det vill s\u00e4ga genom f\u00f6rlikning utan r\u00e4tteg\u00e5ng. Personen anklagad f\u00f6r brott f\u00e5r alternativen att g\u00e5 till r\u00e4tten med sitt fall, inl\u00e5st i v\u00e4ntan p\u00e5 detta om man inte kan betala borgen, eller erk\u00e4nna sig skyldig direkt och f\u00e5 ett satt straff. Kalief Browder fick det valet som 16-\u00e5ring och v\u00e4grade, han hade inte beg\u00e5tt brottet och valde att g\u00e5 till r\u00e4tteg\u00e5ng. Han satt f\u00e4ngslad tre \u00e5r i v\u00e4ntan p\u00e5 en r\u00e4tteg\u00e5ng som aldrig skulle ske, tv\u00e5 av de \u00e5ren i isolering, innan han slutligen sl\u00e4pptes d\u00e5 \u00e5talet mot honom pl\u00f6tsligt lades ner utan r\u00e4tteg\u00e5ng. Tv\u00e5 m\u00e5nader innan han sl\u00e4pptes erbj\u00f6ds han \u00e5terigen en plea deal, som innebar att han omedelbart skulle friges om han erk\u00e4nde sig skyldig eftersom tiden han redan suttit inl\u00e5st skulle r\u00e4knas, han v\u00e4grade. Tv\u00e5 \u00e5r efter frigivning gick han bort, 22 \u00e5r gammal. En annan person i dokument\u00e4ren s\u00e4ger att \u201cnobody in the hood goes to trial, you take the deal\u201d. Problemet handlar inte om hur polisen ska bli mer r\u00e4dd f\u00f6r att g\u00f6ra fel, problemet handlar absolut inte om \u201cn\u00e5gra f\u00e5 r\u00f6t\u00e4gg\u201d (som m\u00e4nniskor envisas s\u00e4ga? Vem anv\u00e4nder ens ordet r\u00f6t\u00e4gg?) inom k\u00e5ren som m\u00f6rdar minoriteter i allm\u00e4nhet och svarta personer i synnerhet, problemet \u00e4r \u00e5rhundraden av f\u00f6rtryckande strukturer, som f\u00e5tt h\u00e4rja s\u00e5 fritt att vi idag ser ett land i f\u00f6rfall n\u00e4r vi tittar mot USA. De enda som har m\u00f6jlighet att kr\u00e4va sina m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter \u00e4r m\u00e4nniskor med pengar, alla andra faller offer f\u00f6r den totala brist p\u00e5 strukturella skyddsn\u00e4t. \u00c4n mer vissa, d\u00e4r strukturerna specifikt anv\u00e4nds och \u00e4r byggda f\u00f6r att f\u00f6rtrycka dem. Vem ska det hj\u00e4lpa att polisen regleras h\u00e5rdare om strukturerna som g\u00f6r att de d\u00f6dar minoriteter skyddas?<\/span><\/p>\n\n\n\n

*<\/span><\/p>\n\n\n\n

I m\u00e5ndags avslutades r\u00e4tteg\u00e5ngen mot Derek Chauvin, redan dagen efter hade juryn fattat ett enh\u00e4lligt beslut. Ginna Lindberg<\/strong> rapporterade p\u00e5 Studio Ett i v\u00e4ntan p\u00e5 att domen skulle offentligg\u00f6ras, hon sa att det \u00e4r \u201cett symbolfall som handlar om ett slags uppg\u00f6relse med r\u00e4ttsv\u00e4sendet, som handlar om polisv\u00e5ld mot svarta amerikaner som m\u00e5nga kritiker menar \u00e4r tecken p\u00e5 st\u00f6rre m\u00f6nster – d\u00e4r kritikerna tycker man ser ett m\u00f6nster av systematisk rasism inom polis och r\u00e4ttsv\u00e4sende, som man har sett under l\u00e5ng, l\u00e5ng tid historiskt\u201d. Chauvin d\u00f6mdes skyldig p\u00e5 alla tre punkter han var \u00e5talad f\u00f6r, tre olika grader av dr\u00e5p, det h\u00f6rdes i bakgrunden p\u00e5 radion hur m\u00e4nniskor skanderade \u201call three, all three\u201d och \u201csay his name, George Floyd\u201d. R\u00f6sterna p\u00e5 andra sidan radion l\u00e4t lyckliga i den stunden. Det var en viktig symbolisk dom, f\u00f6r att ge hopp om att f\u00f6r\u00e4ndring kan ske, f\u00f6r hans familj. En viktig dom f\u00f6r m\u00e4nniskorna i Minneapolis, som nu kan g\u00e5 med vetskapen att i alla fall Chauvin f\u00e5tt en dom f\u00f6r det livet han tog, och i den b\u00e4sta av v\u00e4rldar rehabilitering f\u00f6r att det inte ska ske igen. Det \u00e4r en viktig dom f\u00f6r att den kan bli prejudicerande, som bl.a. Floyd-familjens advokat Ben Crump<\/strong> efterfr\u00e5gan n\u00e4r han reagerar p\u00e5 domen kort efter den kommit. B\u00e5de ett prejudikat f\u00f6r framtida fall, och f\u00f6r de tre poliserna som var inblandade i George Floyds d\u00f6d vars r\u00e4tteg\u00e5ng \u00e4r planerad till augusti, det vill s\u00e4ga ett och ett halv \u00e5r efter brottet. De har dock varit ute i frihet sedan juni respektive juli eftersom de kunde betala borgen.<\/span><\/p>\n\n\n\n

Det sista jag t\u00e4nker n\u00e4r jag lyssnar p\u00e5 s\u00e4ndningen \u00e4r att Chauvin har arton tidigare klagom\u00e5l mot sig i sin yrkesroll, tv\u00e5 av arton ledde till att han disciplineras. B\u00e5da g\u00e5ngerna genom ett brev. Jag t\u00e4nker p\u00e5 Tou Thao, en av poliserna som inv\u00e4ntar r\u00e4tteg\u00e5ng i augusti, som f\u00f6rutom sex klagom\u00e5l i yrkesroll ocks\u00e5 st\u00e4mdes 2017 f\u00f6r att 2014 arresterat Lamar Ferguson helt utan grund och p\u00e5 ett orimligt v\u00e5ldsamt vis, ihop med en kollega. De misshandlade en handf\u00e4ngslad Lamar Ferguson, och staden f\u00f6rlikade sig sedan p\u00e5 $25 000. Jag t\u00e4nker p\u00e5 Three Strikes You\u2019re Out, och att det aldrig handlade om antal eller grovhet av brott, utan om verktyg f\u00f6r att fr\u00e5nta <\/span>vissa <\/span><\/i>m\u00e4nniskor sina r\u00e4ttigheter. Jag t\u00e4nker p\u00e5 alla som formellt, i alla sammanhang, f\u00f6rs\u00f6ker g\u00e5 den f\u00f6reslagna v\u00e4gen och l\u00e4mnar in klagom\u00e5l, polisanm\u00e4ler, reformerar, f\u00f6rs\u00f6ker skapa f\u00f6r\u00e4ndring genom att vara tyst och sn\u00e4ll – och hur det aldrig n\u00e5gonsin g\u00e5tt. Vilken utveckling har vi n\u00e5gonsin f\u00e5tt p\u00e5 det viset? Vilka strukturer som vi f\u00f6ljer f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra n\u00e5got p\u00e5 \u201cr\u00e4tt\u201d vis var inte utformade f\u00f6r att motarbeta sj\u00e4lva f\u00f6r\u00e4ndring och beh\u00e5lla status quo? 1999 skriver Dan Josefsson ett l\u00e5ngt reportage om hur rasistiskt och f\u00f6rtryckande USAs r\u00e4ttssystem \u00e4r, 2021 d\u00f6ms polisen som m\u00f6rdade George Floyds p\u00e5 alla punkter, och v\u00e4rlden jublar. Jag jublade ocks\u00e5, jag jublar fortfarande f\u00f6r alla vinster r\u00e4ttsligt och sj\u00e4lsligt, jag kommer alltid att jubla f\u00f6r det. Men, den andra tanken vi m\u00e5ste kunna ha i huvudet samtidigt \u00e4r: vilken sida av historien vill vi st\u00e5 p\u00e5? N\u00e4r vi tittar tillbaka p\u00e5 2021 om tjugo \u00e5r, som individer och som samh\u00e4lle, vad vill vi se?<\/span><\/p>\n\n\n\n

Titt-\/l\u00e4stips<\/b> \u00e4r s\u00e5klart huvudverken jag skrivit texten kring; Dan Josefssons text \u201cV\u00e4lkommen till frihetens land\u201d och Ava DuVernays 13th. Man kan ocks\u00e5 lyssna p\u00e5 SR f\u00f6r nutida svensk rapportering. Ekot Special har ett fint och sm\u00e4rtsamt inslag med Breonna Taylors moster Bianca Austin, en oskyldig m\u00e4nniska som f\u00f6ll offer f\u00f6r poliser ivriga att avfyra sina vapen. P3 dokument\u00e4r har ett avsnitt om George Floyd och polisbrutalitet i USA, USApodden har gjort flera avsnitt p\u00e5 \u00e4mnet. Oavsett hur du v\u00e4ljer att g\u00e5 vidare nu s\u00e5 \u00e4r en viktig del att l\u00e4ra sig mer om vad som h\u00e4nder nu, och vad som h\u00e4nt historiskt.<\/span><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om USAs f\u00e4ngelseindustri i ljuset av r\u00e4tteg\u00e5ngen mot George Floyds m\u00f6rdare. I helgen var jag hemma hos min familj och h\u00e4lsade p\u00e5. Mamma l\u00e4ste n\u00e4sta bok av stj\u00e4rnsystrarna-serien, mormor bakade empanadas, och morfar var s\u00e5 glad att de \u00e4ntligen f\u00e5tt det f\u00f6rsta vaccinet eftersom \u201com vi \u00f6verlevde milit\u00e4rerna i Argentina, \u00e5ren i f\u00e4ngelse, och flykten…<\/p>","protected":false},"author":110,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[251],"tags":[],"class_list":["post-18837","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bloggat-av-peaceworks"],"rttpg_featured_image_url":null,"rttpg_author":{"display_name":"Nasma Salim","author_link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/author\/nasmasalim\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"Bloggat av PeaceWorks<\/a>","rttpg_excerpt":"Om USAs f\u00e4ngelseindustri i ljuset av r\u00e4tteg\u00e5ngen mot George Floyds m\u00f6rdare. I helgen var jag hemma hos min familj och h\u00e4lsade p\u00e5. Mamma l\u00e4ste n\u00e4sta bok av stj\u00e4rnsystrarna-serien, mormor bakade empanadas, och morfar var s\u00e5 glad att de \u00e4ntligen f\u00e5tt det f\u00f6rsta vaccinet eftersom \u201com vi \u00f6verlevde milit\u00e4rerna i Argentina, \u00e5ren i f\u00e4ngelse, och flykten...","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18837","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/110"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18837"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18837\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25285,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18837\/revisions\/25285"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18837"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18837"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18837"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}