{"id":19226,"date":"2021-12-09T16:34:34","date_gmt":"2021-12-09T15:34:34","guid":{"rendered":"http:\/\/peaceworks.se\/?p=19226"},"modified":"2024-04-12T14:07:54","modified_gmt":"2024-04-12T12:07:54","slug":"varfor-mordas-de-situationen-for-sociala-ledare-och-manniskorattsforsvarare-i-colombia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/varfor-mordas-de-situationen-for-sociala-ledare-och-manniskorattsforsvarare-i-colombia\/","title":{"rendered":"Varf\u00f6r m\u00f6rdas de?"},"content":{"rendered":"<p>Willington Hern\u00e1ndez m\u00f6rdades natten den 9 november i \u00e5r efter ett m\u00f6te i Junta de acci\u00f3n comunal La Union Peneya, Caqueta, en region i s\u00f6dra Colombia pr\u00e4glad av den bev\u00e4pnade konflikten och kokaodlingarna. Han var social ledare och ordf\u00f6rande av la Junta fr\u00e5n sin by. Han spelade en nyckelroll i identifieringen av FARC-gerillans offer under Juridicci\u00f3n Especial para la Paz (JEP), en domstol som skapades efter fredsavtalet med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 brott som beg\u00e5tts under konflikten.&nbsp;Den har funktionen att utreda och st\u00e4lla de akt\u00f6rer som beg\u00e5tt brott under den colombianska v\u00e4pnade konflikten inf\u00f6r r\u00e4tta.<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt Indepaz har 1277 sociala ledare och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare, inklusive Willington Hern\u00e1ndez, m\u00f6rdats sedan fredsavtalet undertecknades 2016 fram till idag*.&nbsp;Av de har 162 personer m\u00f6rdats i \u00e5r. De har m\u00f6rdats framf\u00f6r sina familjer eller v\u00e4nner, i fullt dagsljus, p\u00e5 v\u00e4gen till jobb eller skola. N\u00e5gra har varit s\u00e5 unga som Kevin Leon, som bara var 16 \u00e5r n\u00e4r han m\u00f6rdades 2018. Han var ledare f\u00f6r en ungdomsorganisation i Medell\u00edn som jobbade med fredliga l\u00f6sningar p\u00e5 kriget och v\u00e5ldet som fattiga unga lever i, p\u00e5 grund av bristande m\u00f6jligheter.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Att jobba f\u00f6r fred har alltid varit h\u00f6gt riskabelt i Colombia. F\u00f6rhoppningarna om att p\u00e5 riktigt kunna f\u00f6r\u00e4ndra landet och&nbsp;en k\u00e4nsla av att landet var p\u00e5 v\u00e4g mot fred var som starkast efter fredsavtalet 2016.&nbsp;Trots att landet var kraftigt polariserat fanns hopp om att \u00f6vervinna konflikten f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 l\u00e5ng tid. M\u00e5nga k\u00e4nde sig starkare och friare att kunna h\u00f6ja sin r\u00f6st inf\u00f6r or\u00e4ttvisor, korruption och milj\u00f6, s\u00e4rskilt p\u00e5 landsbygden d\u00e4r ursprungsfolk och afro-colombianer b\u00f6rjade att kr\u00e4va sina r\u00e4ttigheter av regeringen. Tyv\u00e4rr krossade verkligheten brutalt alla dessa f\u00f6rv\u00e4ntningar.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Maktvakuumet och den l\u00e5ga implementeringen av fredsavtalet under Duques regering.&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Efter att FARC-gerillan f\u00f6rsvann fr\u00e5n scenen l\u00e4mnade dem kvar ett stort maktvakuum i de territorium de hade n\u00e4rvarat i. Olika kriminella akt\u00f6rer konkurrerade d\u00e5 f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka sin st\u00e4llning i dessa strategiska omr\u00e5den f\u00f6r att kunna \u00e4gna sig \u00e5t illegala verksamheter och p\u00e5tvinga sig sj\u00e4lva som en lokal auktoritet. Akt\u00f6rer s\u00e5som FARC:s dissidenter, ELN-gerillan, flera olika paramilit\u00e4ra grupper (till ex. Autodefensas Gaitanistas de Colombia och Clan del Golfo) samt drogkarteller har orsakat en \u00f6kning av v\u00e5ldet runt Colombia till f\u00f6ljd av statens fr\u00e5nvaro och en avsaknad av \u00f6vergripande \u00e5tg\u00e4rder i enlighet med fredsavtalet. Situationen var invecklad redan fr\u00e5n b\u00f6rjan men den Duques h\u00f6gerpopulistiska regering som valdes 2018 gjorde saken inte l\u00e4ttare.<\/p>\n\n\n\n<p>Duques svaga vilja f\u00f6r att inf\u00f6rliva fredsavtalets best\u00e4mmelser och det gamla s\u00e4ttet att hantera konflikten, dvs. militarisering av territoriet, har lett till en backlash f\u00f6r fredsprocessen i Colombia. M\u00e5nga v\u00e4rdefulla program inf\u00f6rda av fredsavtalet har haft en minimal p\u00e5verkan. N\u00e5gra exempel av detta \u00e4r programmet f\u00f6r ers\u00e4ttning av illegala odlingar och programmet f\u00f6r \u00e5terintegrering av tidigare FARC-medlemmar till samh\u00e4llet. M\u00e5nga har d\u00f6dats; b\u00f6nder som inte l\u00e4ngre ville odla koka, tidigare FARC-medlemmar som f\u00f6rs\u00f6kte leva ett vanligt liv, sociala ledare som jobbade f\u00f6r utvecklingen i sin by och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare som k\u00e4mpade f\u00f6r milj\u00f6, urfolksr\u00e4ttigheter eller annan r\u00e4ttslig kamp.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Duques inst\u00e4llning och r\u00e5dande straffrihet&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Regeringens st\u00e4llning till problematiken avseende sociala ledare och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rvarare har varit minst sagt m\u00e4rklig. De har nekat systematiken i dessa mord och avvisat att det skulle anses vara ett stort problem. FN-rapport\u00f6ren Michel Forst har i sin rapport p\u00e5pekat att problematiken i Colombia k\u00e4nnetecknas av stigmatisering och kriminalisering av sociala ledare och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare. I detta avseende har till och med n\u00e5gra regeringsf\u00f6retr\u00e4dare, som f\u00f6re detta f\u00f6rsvarsministern Holmes Trujillo, bidragit till denna negativa f\u00f6reteelse genom att koppla sociala ledare till kriminella grupper, narkotikahandeln och gerillor.<\/p>\n\n\n\n<p>Duques regering har emellertid f\u00f6rs\u00f6kt inf\u00f6ra policyer som f\u00f6rst\u00e4rker sociala ledares och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rvarares integritetsskydd genom&nbsp;<em>Plan de acci\u00f3n oportuna<\/em>. Denna \u201dnationella skyddsenhet\u201d har gett hundratals sociala ledare mobiltelefoner, skotts\u00e4kra v\u00e4star och till och med livvakter och pansarfordon. De \u00e5tg\u00e4rder&nbsp;\u00e4r halvmesyrer som har visat sig vara ineffektiva. N\u00e4r ett hot identifierats ett f\u00f6resl\u00e5r tj\u00e4nstem\u00e4n s\u00e4llan \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att avv\u00e4rja dem, och det finns inget konkret st\u00f6d f\u00f6r sociala ledare och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare som befinner sig utanf\u00f6r Bogot\u00e1. Kriminella upplever att det inte finns n\u00e5gra konsekvenser f\u00f6r deras handlingar. Straffriheten \u00e4r oerh\u00f6rt h\u00f6gt. Ungef\u00e4r 95 % av alla mord leder inte till n\u00e5got ingripande eller \u00e5tal av f\u00f6r\u00f6varna. D\u00e4remot f\u00f6rvr\u00e4nger \u00c5klagarmyndigheten informationen i syfte att f\u00f6rb\u00e4ttra regeringens statistik om effektiviteten av deras \u00e5tg\u00e4rder.&nbsp;Allt detta har i sin tur ut\u00f6kat misstron till institutionerna&nbsp;ytterligare.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Data och k\u00e4llor<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Det finns flera trov\u00e4rdiga k\u00e4llor som ger konkret information om vilka som m\u00f6rdats, vad de jobbade med, vem den presumtiva straffr\u00e4ttsligt ansvariga \u00e4r och var det skedde. Det \u00e4r v\u00e4rdigt att notera att antalet mord eller angrepp mot sociala ledare och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare skiftar beroende p\u00e5 vilken k\u00e4lla vi tittar p\u00e5, men alla pekar i samma riktning.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rst och fr\u00e4mst finns La Defensor\u00eda del Pueblo, den colombianska ombudsmannen som det enda offentliga organ som samlar in uppgifter g\u00e4llande fr\u00e5gan och har som uppgift att skydda och fr\u00e4mja de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna i Colombia. Men kanske mer intressanta \u00e4r Indepaz och Somos Defensores, tv\u00e5 icke-statliga organisationer&nbsp;som publicerar olika rapporter och dokument om situationen f\u00f6r sociala ledare och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare. Den sistn\u00e4mnda, Somos Defensores, f\u00e5r ekonomiskt st\u00f6d fr\u00e5n den svenska bist\u00e5ndsorganisationen Diakonia.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c4ven de olika FN-rapporterna om Colombia \u00e4r relevanta. I fr\u00e5gan finns en konkret rapport av FN- s\u00e4rskilda rapport\u00f6r Michel Forst om situationen f\u00f6r sociala ledare och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare fr\u00e5n 2019.<\/p>\n\n\n\n<p>I f\u00f6ljande avsnitt ska jag lyfta fram viktiga data och insikter fr\u00e5n reportern&nbsp;<em>La Ceguera<\/em>&nbsp;2019 fr\u00e5n Somos Defensores. I denna rapport r\u00e4knas inte enbart mord utan ocks\u00e5 andra typer av angrepp som hot, attacker, f\u00f6rsvinnanden, godtyckliga frihetsber\u00f6vanden, inledning av talan inf\u00f6r domstol och till och med st\u00f6ld av information. Organisationen f\u00f6r ett eget register \u00f6ver alla dessa typer av \u00f6vergrepp som beg\u00e5tts mot sociala ledare och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare vilket ger oss ett brett perspektiv av deras situation.&nbsp;Vi ska d\u00e4rf\u00f6r rent allm\u00e4nt analysera \u00f6vergreppen under 2019 med n\u00e5gra sm\u00e5 anm\u00e4rkningar om data kring mord som skiljer sig \u00e5t betydligt.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5n rapporten framg\u00e5r att \u00f6vergreppen har \u00f6kat 24% sedan 2016. Under 2019 begicks 844 \u00f6vergrepp, en \u00f6kning av 4,8% i j\u00e4mf\u00f6relse med 2018. Av de alla \u00f6vergreppen var de flesta hot (74,4%), 124 mord (14,6%) och en liten andel av godtyckliga frihetsber\u00f6vanden (3,4%) bland annat.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Vilka \u00e4r offer?&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Vi kan konstatera att alla sociala ledare och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare inte st\u00e5r inf\u00f6r samma risker f\u00f6r sitt arbete. Under 2019 drabbades f\u00f6rst och fr\u00e4mst ledare av ursprungsbefolkningen f\u00f6r \u00f6vergrepp (271 \u00f6vergrepp), m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare (128), kommunala sociala ledare (91), ledare av lantbruksorganisationer (87), afro-colombianer (66).<\/p>\n\n\n\n<p>Vad g\u00e4ller mord ser vi att fr\u00e4mst ledare av Juntas de Accion Comunal drabbas, vilka \u00e4r sociala ledare fr\u00e5n sm\u00e5 byar som vanligtvis jobbar med landsfr\u00e5gor, fredliga l\u00f6sningar av konflikten och lokal korruption.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Vem \u00e4r den straffr\u00e4ttsligt ansvariga?&nbsp;&nbsp;&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Av de presumtiva straffr\u00e4ttsligt ansvariga utg\u00f6r 47% paramilit\u00e4ra strukturer eller grupper, 34,2 % till ok\u00e4nda agenter, 13 % FARC dissidenter, 4,2 % fr\u00e5n ELN-gerillan och 3,5 % fr\u00e5n medlemmar av den offentliga styrkan. Det visar kriminella akt\u00f6rers roll i den territoriella konflikten och hur de direkt p\u00e5verkar ledarskaps- och organisationsprocesser i de omr\u00e5den de befinner sig i.&nbsp;De s\u00e4tter de politiker som passar b\u00e4st med sina m\u00e5ls\u00e4ttningar och utesluter all politiska opposition genom v\u00e5ld.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Vad g\u00e4ller mord kan vi se en oroande tendens. Av samtliga mord har n\u00e4stan 70% beg\u00e5tts av ok\u00e4nda agenter. En trolig anledning till detta \u00e4r den naturaliserade praktiken av \u201dsicariato\u201d, allts\u00e5 yrkesm\u00f6rdare. Detta skapar ett strategiskt avst\u00e5nd mellan intellektuella straffr\u00e4ttsligt ansvariga och torpeder som oftast \u00e4r tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att avh\u00e5lla \u00c5klagarmyndigheten att utreda brottet ordentligt.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Vilka omr\u00e5den?&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>De regioner d\u00e4r det finns en st\u00f6rre intensitet och koncentration av \u00f6vergrepp \u00e4r platser d\u00e4r den tidigare FARC-gerillan kontrollerade det sociala, ekonomiska och politiska livet. Dessa omr\u00e5den k\u00e4nnetecknas av historiska landtvister, territoriell kontroll av v\u00e4pnade grupper (paramilit\u00e4rer, ELN, FARC och nu FARC-dissidenter) och d\u00e4r de lagliga och illegala ekonomierna har sin verksamhet s\u00e5som gruvdrift, vatten, utvinning av icke-f\u00f6rnybara resurser, kokaodlingar samt infrastrukturarbeten som gynnar transnationella f\u00f6retag av varor och tj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4r visar data om \u00f6vergrepp och mord lika. Av de 32 regioner i Colombia \u00e4r det 30 regioner som har drabbats men av de har Cauca varit ett s\u00e4rskild utsatt omr\u00e5det. Av alla \u00f6vergrepp skedde 237 i Cauca, d\u00e4r m\u00e5nga urfolksgrupper befinner sig, f\u00f6ljt av omr\u00e5dena Antioquia (60), Arauca (52), Valle del Cauca (42), Guajira (41), och Choc\u00f3 (38).<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Avslutning&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Vi kan konstatera att problematiken har en stor betydelse f\u00f6r demokratin i Colombia. Sociala ledare och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare utg\u00f6r det riktiga demokratiska ledarskapet i Colombia. Fr\u00e5n sociala ledare som Jorge Solano som k\u00e4mpar mot korruption p\u00e5 lokal niv\u00e5, genom att granska politikernas agerande, till ledare f\u00f6r ursprungsbefolkningar som kr\u00e4ver respekt och skydd av naturen mot utvinningspolitik, precis som Arhuacofolket fr\u00e5n Sierra Nevada de Santa Marta g\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n<p>Dessa ledarskap h\u00e5ller de faktiska auktoriteterna i de drabbade omr\u00e5dena p\u00e5 att s\u00e5lla bort, och i och med det, \u00e4ven demokratin som redan \u00e4r svag i Colombia. Regeringen har visat sig helt inkompetent i att hantera situationen, man kan undra om det handlar om ren okunnighet eller om det g\u00f6rs med flit, kanske f\u00f6r att gynna dessa de facto auktoriteter. Det vore inte s\u00e5 konstigt efter att ha sett de olika skandaler d\u00e4r Duques regering har kopplats samman med paramilit\u00e4ra grupper och droghandlaren el \u201cEl \u00d1e\u00f1e\u201d Hern\u00e1ndez.<\/p>\n\n\n\n<p>Straffrihet \u00e4r ett allvarligt problem och det \u00e4r br\u00e5dskande att \u00e5tg\u00e4rda det. Den enda s\u00e4ttet f\u00f6r de sociala ledarna att n\u00e5 en politisk representation i de lokala myndigheterna \u00e4r genom att skapa r\u00e4ttvisa och hindra straffriheten. Hot \u00e4r det f\u00f6rsta steget i en plan som polisen, \u00c5klagarmyndigheten och domstolar f\u00f6rbiser allt f\u00f6r mycket. Det m\u00e5ste ageras direkt, utredas utf\u00f6rligt och gripa de ansvariga, b\u00e5de personen som ligger bakom och den som utf\u00f6r det. Detta \u00e4r nyckeln till att l\u00f6sa problematiken med \u00f6vergreppen och morden mot sociala ledare och m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi f\u00e5r se om n\u00e4sta \u00e5rs nya regering ger Colombia det som f\u00f6rtj\u00e4nas, det vill s\u00e4ga en regering som f\u00f6retr\u00e4der folkets vilja och \u00e5terst\u00e4ller demokratin.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>*siffror senast uppdaterade den 10\/12-2021<\/p>\n\n\n\n<p><strong>K\u00e4llor:&nbsp;<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Michel Forst (2019) Report of the Special Rapporteur on the situation of human rights defenders \u2013 A\/HRC\/43\/51\/Add.1&nbsp;<a href=\"https:\/\/digitallibrary.un.org\/record\/3850547?ln=en\">https:\/\/digitallibrary.un.org\/record\/3850547?ln=en<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Indepaz \u2013&nbsp;<a href=\"http:\/\/www.indepaz.org.co\/\">http:\/\/www.indepaz.org.co\/<\/a>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Somos Defensores \u2013&nbsp;&nbsp;<a href=\"https:\/\/somosdefensores.org\/\">https:\/\/somosdefensores.org\/<\/a>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-right has-light-green-cyan-background-color has-background\"><strong><em>By: Johana R\u00f6r\u00e9n S\u00e1nchez<\/em><\/strong><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Willington Hern\u00e1ndez m\u00f6rdades natten den 9 november i \u00e5r efter ett m\u00f6te i Junta de acci\u00f3n comunal La Union Peneya, Caqueta, en region i s\u00f6dra Colombia pr\u00e4glad av den bev\u00e4pnade konflikten och kokaodlingarna.<\/p>","protected":false},"author":110,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[187],"tags":[108,192,188],"class_list":["post-19226","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-unga-fredsgruppen-for-colombia","tag-colombia","tag-fredsaktivism","tag-fredsprocessen"],"rttpg_featured_image_url":null,"rttpg_author":{"display_name":"Nasma Salim","author_link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/author\/nasmasalim\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/peaceworks.se\/en\/blog\/bloggar\/kategori\/unga-fredsgruppen-for-colombia\/\" rel=\"category tag\">Unga fredsgruppen f\u00f6r Colombia<\/a>","rttpg_excerpt":"Willington Hern\u00e1ndez m\u00f6rdades natten den 9 november i \u00e5r efter ett m\u00f6te i Junta de acci\u00f3n comunal La Union Peneya, Caqueta, en region i s\u00f6dra Colombia pr\u00e4glad av den bev\u00e4pnade konflikten och kokaodlingarna.","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19226","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/110"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19226"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19226\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21825,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19226\/revisions\/21825"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19226"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19226"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19226"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}