{"id":19248,"date":"2021-12-21T10:53:22","date_gmt":"2021-12-21T09:53:22","guid":{"rendered":"http:\/\/peaceworks.se\/?p=19248"},"modified":"2024-04-12T14:07:54","modified_gmt":"2024-04-12T12:07:54","slug":"for-vem-sker-det-en-hallbar-utveckling-i-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/for-vem-sker-det-en-hallbar-utveckling-i-sverige\/","title":{"rendered":"f\u00f6r vem sker det en \u201ch\u00e5llbar\u201d utveckling i Sverige?"},"content":{"rendered":"

De senaste \u00e5ren har den svenska regeringen fokuserat alltmer p\u00e5 att utveckla Sverige i en mer milj\u00f6m\u00e4ssigt h\u00e5llbar riktning – men hur h\u00e5llbara \u00e4r dessa initiativ? Och f\u00f6r vilka \u00e4r de framtagna? En stor del av denna satsning kretsar kring skogen och det svenska skogsbruket som mestadels sker genom det statliga bolaget Sveaskog. M\u00e5nga av de resurser som anv\u00e4nds f\u00f6r att marknadsf\u00f6ra Sverige som ett gr\u00f6nt land, s\u00e5som skogen eller det \u201cgr\u00f6na guldet\u201d, \u00e4r dock missvisande. Det finns dessutom viktiga kopplingar mellan skogsindustrin i Sverige och den p\u00e5g\u00e5ende kolonialiseringen av S\u00e1pmi – ett samband som ofta undanh\u00e5lls. Den h\u00e4r artikeln belyser sambandet mellan den svenska skogsindustrin och koloniseringen av S\u00e1pmi, och lyfter vikten av arbetet f\u00f6r en \u00f6kad milj\u00f6r\u00e4ttvisa. <\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

den svenska milj\u00f6politiken och skogsavverkningen<\/strong><\/p>\n

Sverige anses vara ett av de ledande l\u00e4nderna i omst\u00e4llningen mot en h\u00e5llbar utveckling och i str\u00e4van efter att uppn\u00e5 Agenda 2030. Agenda 2030 \u00e4r de 17 globala m\u00e5l som ska verka f\u00f6r att skapa en h\u00e5llbar utveckling och f\u00f6r att ge planeten en b\u00e4ttre framtid. Enligt den h\u00e4r uppfattningen ska Sverige vara en internationell f\u00f6rebild f\u00f6r andra l\u00e4nder, bland annat n\u00e4r det kommer till ekologisk h\u00e5llbarhet och h\u00e5llbart brukande och bevarande av skog. Skogen anses st\u00e5 f\u00f6r m\u00e5nga klimatsmarta alternativ f\u00f6r att minska anv\u00e4ndningen av fossila br\u00e4nslen. Dessutom menar regeringen att skogsbruket \u00e4r en v\u00e4rdefull resurs n\u00e4r det kommer till b\u00e5de arbetsmarknaden och den svenska v\u00e4lf\u00e4rden – fast\u00e4n bara 2\u20133% av det svenska BNP:t kommer fr\u00e5n skogsindustrin. Enligt regeringen m\u00e5ste hela samh\u00e4llet vara delaktiga i den h\u00e5llbara utvecklingen, de skriver \u201calla ska vara med och ingen ska l\u00e4mnas utanf\u00f6r\u201d. Men \u00e4r det verkligen s\u00e5 det ser ut i Sverige idag? Sker den \u201ch\u00e5llbara\u201d utvecklingen p\u00e5 allas lika villkor?<\/span><\/p>\n

Och hur h\u00e5llbar \u00e4r den h\u00e4r omst\u00e4llningen? F\u00f6r att svara p\u00e5 den h\u00e4r fr\u00e5gan \u00e4r det viktigt att belysa vad som enligt skogsindustrin och regeringen anses som skog. B\u00e5de kalhyggen (skogsomr\u00e5den som slutavverkats) och plantager (omr\u00e5den med nyodlade tr\u00e4d) r\u00e4knas med i deras definition av skog, vilket reproducerar en osann bild av Sverige som ett skogsrikt land. Skogen \u00e4r viktig f\u00f6r klimatet av m\u00e5nga anledningar, bland annat d\u00e5 den absorberar koldioxid d\u00e4r den v\u00e4xer. Skogsavverkningen i Sverige sker med l\u00f6ftet om att f\u00f6r varje tr\u00e4d som avverkas av Sveaskog planteras 3 nya, och att detta d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r ett neutralt s\u00e4tt att utvinna energi. I verkligheten \u00e4r den skog som d\u00e5 uppst\u00e5r inte alls lika f\u00f6rdelaktig f\u00f6r klimatet, den \u00e4r r\u00e4ttare sagt skadlig. Det tar minst 40 \u00e5r f\u00f6r tr\u00e4den att b\u00f6rja binda koldioxid – desto \u00e4ldre tr\u00e4d, desto mer effektiv blir den h\u00e4r processen. Kalhyggen avger i st\u00e4llet koldioxid och bidrar p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt till att \u00f6ka v\u00e4xthuseffekten. <\/span><\/p>\n

Om vi forts\u00e4tter att skydda skogen lika lite som vi g\u00f6r idag och h\u00e5lla samma snabba takt i att avverka skog kommer all oskyddad skog i Sverige vara borta inom bara ett par decennier. Denna skog har vi i st\u00e4llet ersatt med milj\u00f6v\u00e4nliga pappersprodukter och biobr\u00e4nslen, men vad ska det vara bra f\u00f6r n\u00e4r vi inte l\u00e4ngre har n\u00e5gon oskyddad skog kvar? Enligt m\u00e5nga forskare \u00e4r skogen absolut nyckeln till att bek\u00e4mpa klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, om vi bevarar den gamla skogen s\u00e5 att den kan binda koldioxid och bevara biologisk m\u00e5ngfald. Vi st\u00e5r n\u00e4mligen inte bara inf\u00f6r en klimatkris utan \u00e4ven inf\u00f6r en kris i f\u00f6rlorandet av biologisk m\u00e5ngfald, n\u00e5got som skogsavverkningarna ytterligare sp\u00e4r p\u00e5.  <\/span><\/p>\n

M\u00e4nniskor har ofta l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6r\u00f6delsen n\u00e4r media visar nyhetsreportage p\u00e5 brinnande skogar i Kalifornien och Australien och vilka koldioxidutsl\u00e4pp detta bidrar till. Men d\u00e4remot \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 att det \u00e4r precis det som sker n\u00e4r svenska skogsindustrin avverkar och br\u00e4nner skog i syfte att producera br\u00e4nsle. Kanske \u00e4r det just f\u00f6r att skogsindustrin \u00e4r s\u00e5 bra p\u00e5 att marknadsf\u00f6ra sin industri som milj\u00f6v\u00e4nlig, n\u00e5got som kallas <\/span>greenwashing <\/span><\/i>– s\u00e5som id\u00e9n att skogsavverkning \u00e4r ett neutralt s\u00e4tt att utvinna energi. Ut\u00f6ver milj\u00f6aspekten har Sveaskog marknadsf\u00f6rt att de genom sitt skogsbruk s\u00e4krar renarnas mat, men i sj\u00e4lva verket har 71 procent av de lavrika markerna som renarna \u00e4r beroende av f\u00f6rsvunnit. Renn\u00e4ringen \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r samisk tradition och kultur och m\u00e5nga aktivister samt forskare menar p\u00e5 att skogsavverkningen i Sverige \u00e4r ett s\u00e4tt att reproducera den koloniala kontrollen \u00f6ver samerna och S\u00e1pmi. Detta p\u00e5 grund av att de st\u00f6rre delarna av Sveriges skogar finns i S\u00e1pmi – landomr\u00e5det som omfattar samernas historiska bos\u00e4ttningsomr\u00e5den. <\/span><\/p>\n

Sveriges kolonialisering av S\u00e1pmi, gr\u00f6n kolonialism och milj\u00f6r\u00e4ttvisa<\/strong><\/p>\n

Under 1600-talet bef\u00e4stes svenska statens kolonialisering av S\u00e1pmi, en process som hade varit i g\u00e5ng sedan 1300-talet, mycket p\u00e5 grund av statens vilja att s\u00e4kra tillg\u00e5ngen p\u00e5 resurser i norr. D\u00e5 det ans\u00e5gs vara l\u00e4ttare att ta makten \u00f6ver en jordbrukande befolkning, uppmanades svenska nybyggare att flytta till S\u00e1pmi (och d\u00e4rmed undantr\u00e4nga samer). Intresset f\u00f6r silver, malm, skogsresurser samt vattenkraft \u00f6kade under 1800-talet och industrialismen vilket innebar en intensifiering av kolonialismen och att fler samer tvingades ge upp sina marker. Samernas kultur, spr\u00e5k samt n\u00e4ringar ans\u00e5gs vara belastningar och samerna skulle bli en del av svenska samh\u00e4llet. <\/span><\/p>\n

N\u00e4r m\u00e5nga h\u00f6r ordet kolonialism t\u00e4nker de p\u00e5 kolonialisering som skett l\u00e5ngt bort och f\u00f6r l\u00e4nge sen och att Sverige aldrig varit delaktig. Men kolonialismen sker h\u00e4r och nu, i Sverige. En anledning till att m\u00e4nniskor kanske inte t\u00e4nker p\u00e5 att det som sker i Sverige faktiskt \u00e4r kolonialism \u00e4r f\u00f6r att den svenska staten \u00e4r bra p\u00e5 att r\u00e4ttf\u00e4rdiga koloniseringen av S\u00e1pmi genom att trycka p\u00e5 att projekt som exempelvis vindkraft har positiv effekt f\u00f6r klimatet och teknologin. Detta kallas <\/span>gr\u00f6n kolonialism<\/span><\/i>, n\u00e5got som sker n\u00e4r stater och f\u00f6retag motiverar utvinning av naturresurser som klimatstrategier, trots att det hotar samerna eller andra urfolks r\u00e4ttigheter, vilket medf\u00f6r att historiska koloniala f\u00f6rlopp fortskrider.    <\/span> <\/span><\/p>\n

Trots att 95 procent av <\/span>statliga skogsinnehav ligger p\u00e5 renbetesmark och trots att skogen f\u00f6rvaltas av urfolk har de lite inflytande. Dessutom har Sverige, t<\/span>rots sin stora andel urfolk, inte ratificerat FN:s urfolkskonvention! Konventionen ger bland annat urfolk r\u00e4tten att f\u00e5 f\u00f6rhandsinformation, bli tillfr\u00e5gade och kunna delta i beslutsfattande innan staten ger olika akt\u00f6rer tillst\u00e5nd att komma in i deras territorier. En av anledningarna till att Sverige inte ratificerat konvention \u00e4r antagligen f\u00f6r att det hade f\u00f6rsv\u00e5rat f\u00f6r staten att f\u00e5 tillg\u00e5ng till de resurser som finns i norr.  <\/span><\/p>\n

Kolonialism och gr\u00f6n kolonialism har l\u00e4nge bek\u00e4mpats av samiska aktivister. <\/span>S\u00e1minuorra och F\u00e4ltbiologerna \u2013 det samiska ungdomsf\u00f6rbundet och Sveriges st\u00f6rsta milj\u00f6organisation f\u00f6r unga, har st\u00e4llt krav p\u00e5 regeringen att; ratificera konventionen, f\u00f6rbjuda avskogning av naturskog, \u00e4ndra Sveaskogs \u00e4gardirektiv och att f\u00f6rbjuda kalhyggen. F\u00f6rra \u00e5ret startades den sociala r\u00f6relsen Skogsupproret som best\u00e5r av b\u00e5de samiska och icke-samiska aktivister och \u00e4ven de har st\u00e4llt liknande krav till regeringen s\u00e5som att; stoppa skogsmissbruket, avkolonialisera S\u00e1pmi och demokratisera skogen. <\/span><\/p>\n

En syn p\u00e5 b\u00e5de milj\u00f6n och sociala fr\u00e5gor som mots\u00e4tter sig gr\u00f6n koloniala strukturer \u00e4r <\/span>milj\u00f6r\u00e4ttvisa<\/span><\/i> – i vilket m\u00e5nga urfolksr\u00f6relser har en ledande roll. Det \u00e4r ett perspektiv som fokuserar p\u00e5 makt och konflikter och hur de \u00e4r kopplade till milj\u00f6n. Genom att arbeta f\u00f6r milj\u00f6r\u00e4ttvisa fokuserar en ocks\u00e5 p\u00e5 hur grupper i samh\u00e4llet b\u00e5de genererar milj\u00f6problem och drabbas av dem p\u00e5 olika s\u00e4tt. Det \u00e4r d\u00e5 ocks\u00e5 viktigt att m\u00f6jligg\u00f6ra st\u00f6rre tillg\u00e5ng till p\u00e5verkan f\u00f6r fler grupper i processer som har med milj\u00f6n att g\u00f6ra. Det som g\u00f6r milj\u00f6r\u00e4ttvisa extra viktigt \u00e4r att det breddar synen p\u00e5 klimatfr\u00e5gor till att inkludera till exempel ekonomisk och politisk omf\u00f6rdelning, samt dekonstruering av b\u00e5de patriarkala, vithets- och koloniala strukturer. F\u00f6r att Sverige ska kunna vara ett f\u00f6reg\u00e5ngsland n\u00e4r det g\u00e4ller h\u00e5llbar utveckling \u00e4r milj\u00f6r\u00e4ttvisa n\u00f6dv\u00e4ndigt. <\/span><\/p>\n

avslutande ord <\/strong><\/p>\n

Sammanfattningsvis \u00e4r det tydligt att den svenska strategin f\u00f6r att bek\u00e4mpa klimatf\u00f6r\u00e4ndringar genom skogsbruk inte \u00e4r h\u00e5llbart utan snarare bidrar till \u00f6kade klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Dessutom sker det svenska skogsbruket p\u00e5 bekostnad av samers leverne samt r\u00e4ttf\u00e4rdigar och reproducerar det koloniala greppet \u00f6ver S\u00e1pmi p\u00e5 en falsk \u00f6vertygelse om ekologism. Det \u00e4r tydligt att strategin kring att \u201calla ska vara med och ingen ska l\u00e4mnas utanf\u00f6r\u201d inte inkluderar samerna. Svenska staten m\u00e5ste upph\u00f6ra sin kolonisering av S\u00e1pmi och erk\u00e4nna samerna som ett urfolk. Vidare kr\u00e4vs att vi skyddar den lilla andel naturskog som finns kvar i Sverige idag och som spelar en viktig nyckelfunktion i klimatfr\u00e5gan – s\u00e5 l\u00e4nge den f\u00e5r vara bevarad.  <\/span><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":110,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[251],"tags":[],"class_list":["post-19248","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bloggat-av-peaceworks"],"rttpg_featured_image_url":null,"rttpg_author":{"display_name":"Nasma Salim","author_link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/author\/nasmasalim\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"Bloggat av PeaceWorks<\/a>","rttpg_excerpt":null,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19248","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/110"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19248"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19248\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25282,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19248\/revisions\/25282"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19248"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19248"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19248"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}