{"id":22870,"date":"2022-11-01T11:44:08","date_gmt":"2022-11-01T10:44:08","guid":{"rendered":"https:\/\/peaceworks.se\/?p=22870"},"modified":"2024-04-18T12:41:20","modified_gmt":"2024-04-18T10:41:20","slug":"men-hur-gick-det-sen-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/men-hur-gick-det-sen-2\/","title":{"rendered":"Men hur gick det sen?"},"content":{"rendered":"

Fr\u00e5n inb\u00f6rdeskrig till historiskt fredsavtal – l\u00e4gesbild om situationen i Colombia efter det historiska fredsavtalet 2016.<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det colombianska fredsavtalet fr\u00e5n 2016 ingav hopp och \u00e4r i m\u00e5nga avseenden unikt. Konfliktens offer deltog vid f\u00f6rhandlingsborden och bidrog till att genus- och etnicitetsaspekter inkluderades. Avtalet skulle p\u00e5 s\u00e5 vis borga f\u00f6r att inkludera alla de som drabbats av konflikten och vars r\u00e4ttigheter \u00e4r centrala f\u00f6r m\u00f6jligheterna att bygga h\u00e5llbar fred.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I november 2021 fyllde fredsavtalet mellan den colombianska staten och gerillagruppen FARC-EP fem \u00e5r. Avtalet var unikt i v\u00e4rlden, och det inkluderade en integreringsprocess f\u00f6r FARC-EP-gerillan som skulle m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6r v\u00e4rldens d\u00e5 \u00e4ldsta gerillagruppering att inkluderas i det civila samh\u00e4llet. Avtalet innebar ocks\u00e5 uppr\u00e4ttandet av ett landsomfattande och \u201dIntegrerande fredssystem\u201d som verkar f\u00f6r att stabilisera processen f\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngsr\u00e4ttvisa. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Denna text ger in inblick om hur situationen sett ut under \u00e5ren efter fredsavtalet \u00e4gde rum \u00e5r 2016, med fokus p\u00e5 m\u00e4nniskor som arbetar f\u00f6r att f\u00f6rsvara m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. F\u00f6r att enklare kunna f\u00f6rst\u00e5 kontexten, ges \u00e4ven en tillbakablick i historien f\u00f6r att f\u00f6rklara olika faktorer som bidragit till de olika konflikter som kantat Colombias historia under decennier som bidrog till att i det i slut\u00e4ndan beh\u00f6vdes inr\u00e4ttas ett fredsavtal i landet.<\/p>\n\n\n\n

Inb\u00f6rdeskrig<\/em><\/h3>\n\n\n\n

Mellan 1948 och 1958 p\u00e5gick det inb\u00f6rdeskrig i Colombia, denna period kallas f\u00f6r \u201cLa Violencia\u201d vilket betyder \u201cV\u00e5ldet\u201d p\u00e5 svenska. Denna period hade \u00f6ver 300 000 d\u00f6dsoffer. La Violencia var fr\u00e4mst ett krig mellan landets konservativa och liberala elit, men \u00e4ven lokal befolkningen drabbades h\u00e5rt. P\u00e5 landsbygden organiserade sig b\u00f6nderna i egna milit\u00e4ra styrkor f\u00f6r att skydda sig. De st\u00f6ttades av kommunistpartiet som fick allt starkare fotf\u00e4ste p\u00e5 den colombianska landsbygden. <\/p>\n\n\n\n

\u201dLa Violencia\u201d slutade 1958 med en f\u00f6rlikning mellan de konservativa och liberala d\u00e4r de enades om att dela p\u00e5 positionerna inom statsapparaten och styra landet gemensamt. Samtidigt f\u00f6rbj\u00f6d de all opposition och skapade p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en gemensam front mot landets radikala krafter, och h\u00f6ll kommunisterna och b\u00f6nderna borta fr\u00e5n makten1<\/sup>.<\/p>\n\n\n\n

Gerillar\u00f6relsen<\/em><\/h3>\n\n\n\n

De mest framtr\u00e4dande och viktigaste gerillagrupperna var Colombias revolution\u00e4ra v\u00e4pnade styrkor, den s\u00e5 kallade Folkets Arm\u00e9 (FARC) och Nationella Frihetsarm\u00e9n (ELN). De k\u00e4mpade f\u00f6r regimskifte och ett mer demokratiskt styre i ett land d\u00e4r en liten elit kontrollerade stora delar av marken. Inb\u00f6rdeskriget mellan regeringsarm\u00e9n och gerillan startade 1964 och har d\u00e4refter fortg\u00e5tt. Kriget har kostat \u00f6ver 200 000 m\u00e4nniskoliv och miljoner m\u00e4nniskor har f\u00f6rlorat sina hem2<\/sup>. <\/p>\n\n\n\n

Med tiden kom FARC allt mindre att f\u00f6rknippas med ideologi och mer med kidnappningar och droghandel \u2013 vilket ocks\u00e5 gjorde FARC till en av v\u00e4rldens rikaste gerillagrupper. Gruppen hade, enligt den colombianska arm\u00e9n, 18 000 medlemmar under 2010, av vilka 9 000 ber\u00e4knades b\u00e4ra uniform och ytterligare 9 000 civilkl\u00e4dda medlemmar i urbana miliser, vilket skulle inneb\u00e4ra att de har blivit f\u00f6rsvagade sedan president \u00c1lvaro Uribe tog makten 2002. Flertalet av gerillamedlemmarna antas finnas i de syd\u00f6stra delarna av Colombias 500 000 kvadratkilometer stora djungel och p\u00e5 sl\u00e4ttlanden vid Anderna.<\/p>\n\n\n\n

FARC-EP, som \u00e4r det moderna namnet p\u00e5 gerillar\u00f6relsen, \u00e4r idag inte ofciellt en rebellgrupp, utan har sedan fredsavtalet \u00e4gde rum blivit ett politiskt parti och blivit inkluderat i politikens rum.<\/p>\n\n\n\n

Regeringen och paramilit\u00e4ra grupper<\/em><\/h3>\n\n\n\n

Inte bara regeringens arm\u00e9 utan \u00e4ven h\u00f6gerextrema paramilit\u00e4ra grupper s\u00e5som Colombias f\u00f6renade sj\u00e4lvf\u00f6rsvarsstyrkor (AUC) har varit med och krigat emot Colombias gerillor. AUC skapades 1997 p\u00e5 grunderna att den colombianska staten misslyckats att uppr\u00e4tth\u00e5lla lag och ordning i landet. Gruppen samarbetade n\u00e4ra  den colombianska arm\u00e9n och stred  bland annat mot FARC. Likt sina motst\u00e5ndare finansierades deras aktiviteter (som ocks\u00e5 bestod av l\u00f6nnmord, kidnappningar) huvudsakligen genom narkotikahandel. En annan beskrivning \u00e4r att dessa h\u00f6gerextremistiska grupper bedrev statens \u201dgrymma\u201d arbete, d\u00e5 deras handlingar oftast var l\u00e5ngt ifr\u00e5n humana och landets regering \u201dslapp\u201d ta ansvar \u00f6ver dessa grymma handlingar.<\/p>\n\n\n\n

Colombias regering och dess allierade paramilit\u00e4ra grupper begick en rad grymma krigsbrott under deras kamp emot gerillan, d\u00e4r de fortfarande \u00e4n idag inte st\u00e5tt till svar f\u00f6r dess grymma handlingar de beg\u00e5tt. <\/p>\n\n\n\n

En av de kanske mest uppm\u00e4rksammade och grymma av h\u00e4ndelsef\u00f6rloppen inom konflikten \u00e4r den s\u00e5 kallade \u201cFalsos Positivos\u201d (Falska Positiva). Under president \u00c1lvaro Uribes regering (2002-2010), bel\u00f6nades millit\u00e4r med extra bel\u00f6ningar i form av h\u00f6gre l\u00f6n eller extra semester i utbyte mot att de d\u00f6dade gerillasoldater. Vad som i sj\u00e4lva verket h\u00e4nde i akten \u201cFalska Positiva\u201d var att mord begicks p\u00e5 oskyldiga civila av de v\u00e4pnade styrkorna och paramilit\u00e4ra grupperna f\u00f6r att utge dem som gerillasoldater d\u00f6dade i strid. <\/p>\n\n\n\n

\u201dFr\u00e5n inb\u00f6rdeskrig till historiskt fredsavtal\u201d <\/em><\/h3>\n\n\n\n

Fredsavtalet som \u00e4gde rum 2016 beskrivs som historiskt ur m\u00e5nga avseenden, v\u00e4rlden \u00f6ver. I september 2016 – efter 52 \u00e5r utav konflikt – skrev FARC och Colombias regering p\u00e5 ett fredsavtal. Fredsavtalet inneh\u00f6ll sex olika stycken som bland annat behandlar att FARC ska f\u00e5 m\u00f6jlighet att agera politiskt, f\u00f6rdelning av mark samt hur gerillans vapen skulle samlas in. Samma \u00e5r som fredsavtalet sl\u00f6ts fick Colombias d\u00e5varande president Juan Manuel Santos Nobels fredspris. <\/p>\n\n\n\n

Fredsavtalet var historiskt och bringade hopp p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, och \u00e4r i m\u00e5nga avseenden unikt. Konfliktens offer deltog vid f\u00f6rhandlingsborden och bidrog till att genus- och etnicitetsaspekter innefattades. Avtalet skulle borga f\u00f6r att inkludera alla de som drabbats av konflikten och vars r\u00e4ttigheter \u00e4r centrala f\u00f6r m\u00f6jligheterna att bygga h\u00e5llbar fred. Men hur gick det sen?<\/em><\/p>\n\n\n\n

Om man s\u00f6ker information om Colombia p\u00e5 internet s\u00e5 finner man mycket information om det historiska fredsavtalet, men information om hur det gick sen, hur l\u00e4gesbilden ser ut efter fredsavtalet, hur r\u00e4ttigheter n\u00e4r det kommer till mark\u00e4gande har f\u00f6rdelats, hur l\u00e4gesbilden ser ut f\u00f6r de som arbetar med att f\u00f6rsvara m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter ser ut, finner man inte mycket information om.<\/p>\n\n\n\n

Trots fredsavtalet 2016, forts\u00e4tter Colombia vara ett land d\u00e4r det \u00e4r v\u00e4ldigt farligt att f\u00f6rsvara m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i. Faktum \u00e4r att om man kollar statistik, s\u00e5 har l\u00e4get f\u00f6rv\u00e4rrats efter fredsavtalet skrevs under 2016. Under valperioden 2018 registrerades rekordh\u00f6ga antal angrepp mot m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare i Colombia. Enligt Reporteros Sin Fronteras (Reportar utan gr\u00e4nser) s\u00e5 \u00f6kades v\u00e5ldet och antalet mord p\u00e5 m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare under 2018. 155 mord<\/strong> and 805 fall av v\u00e5ld begicks under 2018<\/strong>, vilket var<\/strong> 43,75 % mer \u00e4n<\/strong> 2017, varav mer \u00e4n h\u00e4lften (55,5 %) skulle ha beg\u00e5tts av eller tillskrivits paramilit\u00e4ra h\u00f6gerextrema grupper<\/strong>. Under 2019 registrerades det enligt f\u00f6renta nationerna (FN) 108 mord av m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare<\/strong>. Pandemins ankomst och den d\u00e4rav f\u00f6ljande sociala distanseringen minskade inte heller attackerna mot m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare, sociala ledare och journalister. Tv\u00e4rtom, \u00f6kade hoten med 10 % under 2020 och tv\u00e5 journalister m\u00f6rdades<\/strong>3<\/sup>. <\/p>\n\n\n\n

De som m\u00f6rdats sedan 2016 har en liknande profil d\u00e5 de flesta tidigare mottagit hot som inte unders\u00f6kts, var reportrar fr\u00e5n ursprungs- eller samh\u00e4llsgrupper och arbetade i regioner d\u00e4r statens skydd varit begr\u00e4nsat. Andra behandlade \u00e4mnen som korruption, organiserad brottslighet och politiska agenters kopplingar till narkotikahandel, l\u00e5ngt fr\u00e5n storst\u00e4derna. Freden h\u00e4nger p\u00e5 en sk\u00f6r tr\u00e5d i Colombia, trots att fredsprocessen g\u00e5r sakta fram\u00e5t s\u00e5 har v\u00e5ldet mot samh\u00e4llsaktivister och minoritetsgrupper \u00f6kat efter att fredsavtalet sl\u00f6ts. <\/p>\n\n\n\n

Under min praktik hos La Otra Juventud fick jag m\u00f6jlighet att intervjua Fabiola Le\u00f3n, som skrivit rapporten \u201dBajo Riesgo\u201d f\u00f6r Reportrar utan gr\u00e4nser. D\u00e4r skriver Fabiola om saknaden av mekanismer f\u00f6r att skydda journalister som arbetar f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i Latinamerika. M\u00e5nga arbetar p\u00e5 landsbygden i omr\u00e5den som \u00e4r isolerade fr\u00e5n storst\u00e4derna, vilket ocks\u00e5 visar p\u00e5 avsaknad av fysiskt skydd som aktiv medf\u00f6ljning till exempel, men hon menar ocks\u00e5 att det finns en stor avsaknad n\u00e4r det kommer till beskydd av personer och dess n\u00e4ra anh\u00f6riga f\u00f6r att de ska kunna g\u00f6ra sitt jobb utan att deras anh\u00f6riga ska komma till skada. Vidare till\u00e4gger Fabiola att den colombianska staten inte tar ansvar \u00f6ver din och dina anh\u00f6rigas s\u00e4kerhet om du utf\u00f6r ett arbete d\u00e4r du kan befinna dig i farliga situationer som m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare.<\/p>\n\n\n\n

Ett av de stora problemen i Colombia, som ocks\u00e5 l\u00e5g till grund f\u00f6r den l\u00e5ngvariga v\u00e4pnade konflikten, \u00e4r och har varit den oj\u00e4mlika f\u00f6rdelningen av mark. Mark\u00e4gandet har historiskt koncentrerats till n\u00e5gra f\u00e5 m\u00e4ktiga grupper. Fredsavtalet g\u00e4ller inte bara mellan staten och FARC-EP. Etniskt definierade grupper deltar aktivt och bidrar till h\u00e5llbar fred och deras m\u00f6jligheter till deltagande \u00f6kade genom fredsavtalet. <\/p>\n\n\n\n

Utav de 38 200 initiativ till f\u00f6rdelning av mark  som har gjorts sedan fredsavtalet inf\u00f6rdes, s\u00e5 har bara sju procent genomf\u00f6rts till f\u00f6rm\u00e5n av Colombias svarta befolkning.<\/p>\n\n\n\n

Ljuset i tunneln <\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Historiskt val<\/em><\/h4>\n\n\n\n

Den 19 Juni \u00e5r 2022 klev Colombia in i historieb\u00f6ckerna \u00e4nnu en g\u00e5ng, efter \u00f6ver 50 \u00e5rs tid av h\u00f6gerkonservativt liberalt styre, fick Colombia sin f\u00f6rsta socialistiska regering. Gustavo Petro vann valet med sina 50,4 procent \u00f6ver r\u00f6sterna mot aff\u00e4rsmannen och miljon\u00e4ren Rodolfo Hern\u00e1ndez med sina 47,3 procent av r\u00f6sterna. Petro lyckades \u00f6vertala h\u00e4lften av de colombianska inv\u00e5narna med sin plan att f\u00f6rvandla ett land med den n\u00e4st st\u00f6rsta klyftan mellan rika och fattiga i Latinamerika och pl\u00e5gat av narkotikav\u00e5ld i flera decennier, enligt den oberoende nyhetssajeten Qcostarica.<\/p>\n\n\n\n

\u201dF\u00f6r\u00e4ndringen best\u00e5r just i att l\u00e4mna hat bakom sig, i att l\u00e4mna sekterism bakom sig. Vi vill att Colombia, mitt i dess m\u00e5ngfald, ska vara ett enat land. I v\u00e5r regering kommer det inte att finnas n\u00e5gon politisk f\u00f6rf\u00f6ljelse av n\u00e5got slag\u201d <\/em>har den nyblivne presidenten uttryckt sig enligt nehetssajten Qcostarica.<\/p>\n\n\n\n

\u201dSteget till f\u00f6rsoning \u00e4r med 50 miljoner colombianer; Det \u00e4r med alla som vi kommer att g\u00e5 fram\u00e5t i f\u00f6rsoning, i fred, f\u00f6r att t\u00e4ppa till klyftorna av oj\u00e4mlikhet\u201d, <\/em>f\u00f6rs\u00e4krade Francia M\u00e1rquez Francia Elena M\u00e1rquez Mina som \u00e4r Gustavos Petros vice president.<\/p>\n\n\n\n

Vid sin sida har Gustavo Petro Francia M\u00e1rquez, som \u00e4r en colombiansk social ledare, milj\u00f6aktivist, m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare, feminist, advokat och politiker. Tillsammans f\u00f6resl\u00e5r de att st\u00e4rka staten f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdstj\u00e4nsterna och universitetsutbildningen, ta in mer skatter fr\u00e5n de rika och \u201cavbryta oljeprospekteringen\u201d f\u00f6r att gradvis ge vika f\u00f6r ren energi. M\u00e1rquez n\u00e4mner \u00e4ven att de planerar att \u00e5teruppta fredssamtalen med ELN, den sista fortsatt erk\u00e4nda gerillagruppen i Colombia, som har tillk\u00e4nnagivit sin ”villighet” att \u00e5teruppta samtalen som begravdes av den avg\u00e5ende presidenten Ivan Duque 2019.<\/p>\n\n\n\n

Erfarenheten i Colombia visar att v\u00e4gen mot fred \u00e4r en krokig och ofta v\u00e5ldsam v\u00e4g. I vissa omr\u00e5den har v\u00e5ldet till och med \u00f6kat. Men det finns trots allt flera ljuspunkter. Bland dessa kan n\u00e4mnas de institutionella mekanismerna inom fredsavtalet, bland annat med koppling till r\u00e4ttsv\u00e4sendet, d\u00e4r ansvariga f\u00f6r massakrer och \u00f6vergrepp har kunnat st\u00e4llas inf\u00f6r r\u00e4tta. Det finns ocks\u00e5 indikationer p\u00e5 att v\u00e5ldet minskat sedan den nya regeringen tilltr\u00e4dde i augusti 2022. <\/p>\n\n\n\n

I juni 2022 avgjordes ett historiskt val efter den \u00f6ver 50 \u00e5r l\u00e5nga kampen mot den h\u00f6gextremistiska eliten f\u00f6r ett skifte till en socialistisk regering f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Colombias modernas historia. Valet blev unikt p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, inte minst sagt om man g\u00e4mnf\u00f6r mot den h\u00f6gerpopulistiska v\u00e5gen som sker i m\u00e5nga delar utav v\u00e4rlden. V\u00e4gen till ett enat Colombia \u00e4r och har varit en l\u00e5ng v\u00e4g kantat med v\u00e5ld och utdragna konflikter, n\u00e4stan varje person, har antingen sj\u00e4lv drabbats, eller har n\u00e5gon i sin familj eller bekantskap som har drabbats p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt utav de l\u00e5ngdragna konflikterna som p\u00e5g\u00e5tt i decennier i landet. Majoriteten av det colombianska folket vill ha en f\u00f6r\u00e4ndring. De n\u00e4rmaste \u00e5ren f\u00e5r utvisa om Colombia forts\u00e4tter att ta fler steg mot en h\u00e5llbar fred.  <\/p>\n\n\n\n

Av: Tobias Persson<\/em><\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

K\u00e4llar: <\/strong><\/p>\n\n\n\n