{"id":23164,"date":"2022-12-09T14:45:08","date_gmt":"2022-12-09T13:45:08","guid":{"rendered":"https:\/\/peaceworks.se\/?p=23164"},"modified":"2024-04-18T12:41:20","modified_gmt":"2024-04-18T10:41:20","slug":"colombias-sa-kallade-fred-och-den-globala-nordens-extraktiva-krigforing","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/colombias-sa-kallade-fred-och-den-globala-nordens-extraktiva-krigforing\/","title":{"rendered":"Colombias s\u00e5-kallade fred och den Globala Nordens extraktiva krigf\u00f6ring"},"content":{"rendered":"

Vad menar vi med ordet fred? Vad g\u00f6r ett fredsavtal? Vilken makt har det, att f\u00f6r\u00e4ndra saker p\u00e5 riktigt? Vems intressen lyser starkast genom avtalets implementering \u2013 eller brist d\u00e4rav? Kan vi kalla det fred, n\u00e4r olika typer av krigf\u00f6ring best\u00e5r? <\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Som praktikant hos PeaceWorks och den lokala freds-, kommunikations- och ungdomsorganisationen La Otra Juventud, p\u00e5 plats i Bogot\u00e1 mellan januari och juli 2022, var detta ett av de teman jag st\u00f6tte p\u00e5 allra f\u00f6rst: fr\u00e5gan om ut\u00f6kad extraktiv verksamhet p\u00e5 colombiansk mark bland de stater som p\u00e5 olika vis hj\u00e4lpt till att f\u00f6rhandla fram och f\u00f6rverkliga fredsavtalet. F\u00f6r att ge svar p\u00e5 fr\u00e5gan \u201dVad h\u00e4nde med freden?<\/a>\u201d tittar jag i denna kommentar n\u00e4rmre p\u00e5 hur fortsatt extraktiv krigf\u00f6ring komplicerar v\u00e5r bild av Colombia som ett land i fred. <\/p>\n\n\n\n

Fred \u00e4r bra f\u00f6r business \u2013 men \u00e4r business bra f\u00f6r fred? <\/strong><\/h3>\n\n\n\n

2016 skrevs fredsavtal mellan Colombias regering och FARC-EP, den st\u00f6rsta av de m\u00e5nga v\u00e4pnade gerillagrupper som deltagit i konflikten. Avtalet kom efter mer \u00e4n sex \u00e5rtionden av utdragen krigf\u00f6ring. Trots m\u00e5nga motg\u00e5ngar och ett n\u00e5got f\u00f6rsiktigare resultat efter att en debatterad folkomr\u00f6stning<\/a> tvingade igenom en omskrivning<\/a>, ans\u00e5gs avtalet \u00e4nd\u00e5 som historiskt<\/a> n\u00e4r det \u00e4ntligen skrevs under. Vad har h\u00e4nt sedan dess? Sex \u00e5r senare, hur ser den s\u00e5 kallade freden ut? Mer specifikt, vilka intressen verkar tj\u00e4na p\u00e5 avtalet? Hur p\u00e5verkar detta det colombianska folket \u2013 de den s\u00e5 kallade freden \u00e4r menad att tala till och verka f\u00f6r? Intensifierad internationell extraktivism h\u00e5ller ett av svaren p\u00e5 dessa fr\u00e5gor. <\/p>\n\n\n\n

Alltmedan klimatkrisen n\u00e5r st\u00e4ndiga nya kulmen<\/a>, forts\u00e4tter multinationella f\u00f6retag och v\u00e4sterl\u00e4ndska regeringar sin utvinning av Colombias naturresurser. Emfas ligger p\u00e5 kol och industri-viktiga mineraler f\u00f6r export, med f\u00f6r\u00f6dande sociala och ekologiska konsekvenser inte bara f\u00f6r lokalbefolkningen, utan hela landet och v\u00e4rlden i stort<\/a>. Den nya regeringen \u2013 historisk likv\u00e4l f\u00f6r Colombia som resten av kontinenten \u2013 lovar nya tag f\u00f6r klimatet<\/a> och mot milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring, men inbjudan till utl\u00e4ndska ekonomiska och nationella intressen gick iv\u00e4g redan innan fredsavtalet och har bara mottagits allt ivrigare sedan dess. <\/p>\n\n\n\n

Gruv- eller utvinningsindustrier, var de \u00e4n verkar i v\u00e4rlden, f\u00f6r med sig alldeles s\u00e4rskilda typer av politiska, ekonomiska, ekologiska och milit\u00e4ra ekosystem. S\u00e5 kallad \u2018extraktivism<\/a>\u2019 \u2013 en samlingsterm f\u00f6r den verksamhet som kr\u00e4vs f\u00f6r att utvinna naturresurser \u2013 \u00e4r n\u00e4stan alltid en militariserad process. Gruvdrift kr\u00e4ver tillg\u00e5ng till stora landomr\u00e5den och r\u00e4tten till dess f\u00f6rst\u00f6relse, samt stora m\u00e4ngder b\u00e5de energi och billig arbetskraft. Denna tillg\u00e5ng kr\u00e4ver i sin tur en om- (ofta tv\u00e5ngs-) f\u00f6rflyttning av lokala samh\u00e4llen och f\u00f6rst\u00f6randet inte bara av sj\u00e4lva gruvomr\u00e5det utan \u00e4ven skog, vattendrag och annan kringliggande natur som bland annat anv\u00e4nds som dumpningsplats f\u00f6r en enorm m\u00e4ngd giftigt utvinningsavfall. Men lika gammal som gruvindustrins historia, \u00e4r historien om dess motst\u00e5nd. D\u00e4r det finns en gruva, finns det n\u00e4stan alltid en motst\u00e5ndsr\u00f6relse<\/a>. Ofta best\u00e5r dessa av en kombination av lokalbefolkning, milj\u00f6-, m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och andra aktivistiska n\u00e4tverk. Som respons mot anti-gruvkampanjer agerar staten och gruvf\u00f6retagen tillsammans i vad forskare och aktivister kallar den extraktiva krigf\u00f6ringscykeln<\/a>. Denna cykel best\u00e5r av ett kretslopp i vilket stater och privata gruvf\u00f6retag anv\u00e4nder olika former av direkt och indirekt v\u00e5ld<\/a> f\u00f6r att kontrollera eller oskadligg\u00f6ra det motst\u00e5nd som uppst\u00e5r i sp\u00e5ren av deras verksamhet. Utvinningsindustrier \u00e4r allts\u00e5 inte bara beroende av ett ekologiskt v\u00e5ld (mot naturen) utan \u00e4ven sociala och direkt milit\u00e4ra typer av v\u00e5ld<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

Med sina rika dep\u00e5er av ickef\u00f6rnybara naturresurser har Colombia sedan l\u00e4nge varit en guldgruva (pun intended) f\u00f6r gruvindustrin. Det finns stora m\u00e4ngder<\/a> utvinnbart guld, kol och petroleum men ocks\u00e5 nickel, koppar, marmor, kalksten och smaragder. I ett land med kontinentens h\u00f6gsta antal mord p\u00e5 sociala ledare<\/a>, \u00e4r v\u00e5ldet som f\u00f6ljt i gruvindustrins k\u00f6lvatten av samma proportioner. Milj\u00f6aktivister<\/a> lever under st\u00e4ndiga hot, b\u00e5de fr\u00e5n paramilit\u00e4ra, gerilla och statliga styrkor<\/a>. Antalet m\u00f6rdade milj\u00f6k\u00e4mpar slog nya rekord 2021<\/a>. Fackrepresentanter och land-f\u00f6rsvarare direkt kopplade till n\u00e4tverk som mots\u00e4tter sig gruvindustrin \u00e4r speciellt utsatta. H\u00e4r spelar inte bara hot fr\u00e5n staten, bev\u00e4pnade grupper och kriminella n\u00e4tverk in, utan \u00e4ven (in)direkta p\u00e5tryckningar fr\u00e5n de multinationella gruvbolagen sj\u00e4lva (vilka ofta bibeh\u00e5ller n\u00e4ra relationer till paramilit\u00e4ra grupper<\/a>). <\/p>\n\n\n\n

B\u00e5de nationell och internationell (legal och illegal) gruvdrift har f\u00f6rsigg\u00e5tt i Colombia sedan l\u00e4nge. Men bristande infrastruktur, unika geografiska f\u00f6rh\u00e5llanden och de m\u00e5nga \u00e5rtionden av konflikt har gjort \u00e5tkomsten till m\u00e5nga resursrika omr\u00e5den begr\u00e4nsad, framf\u00f6rallt f\u00f6r utl\u00e4ndska investerare som beh\u00f6vt v\u00e4ga s\u00e4kerhetskriterier och infrastrukturkostnader mot f\u00f6rdelarna med den potentiella utvinningen. Detta f\u00f6r\u00e4ndrades med fredsavtalet. (Viktigt att komma ih\u00e5g \u00e4r dock att fredsavtalet aldrig var \u00e4mnat att rubba eller uppr\u00f6ra den colombianska ekonomiska modellens privilegierande av utl\u00e4ndska investeringar<\/a> och export f\u00f6r tillv\u00e4xt och stabilitet.) V\u00e4l officiellt \u201di fred\u201d, kunde Colombia skrivas om som ett land inte bara s\u00e4kert f\u00f6r, utan ocks\u00e5 i behov <\/em>of<\/a>, utl\u00e4ndsk investering, utveckling<\/a> och uppbyggnad. Som den internationella valutafonden (IMF) sj\u00e4lva beskrev l\u00e4get i Colombia just n\u00e4r avtalet slutits, \u201dFred \u00e4r bra f\u00f6r business<\/a>\u201d. Men vill alla internationella investerare Colombias b\u00e4sta? St\u00e4rker verkligen utl\u00e4ndska f\u00f6retags n\u00e4rvaro p\u00e5 colombiansk mark, freden som landet slagits f\u00f6r s\u00e5 l\u00e4nge? Med gruvindustrin i \u00e5tanke, k\u00e4nns svaren p\u00e5 dessa fr\u00e5gor inte s\u00e5 sj\u00e4lvklara.   <\/p>\n\n\n\n

Kol, europeisk energis\u00e4kerhet och lokalt motst\u00e5nd  <\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Har du n\u00e5gonsin undrat \u00f6ver hur till exempel nordeurop\u00e9ers moderna livsstil<\/a> h\u00e4nger ihop med skenande klimatf\u00f6r\u00e4ndringar<\/a>\/or\u00e4ttvisa<\/a>, klimatkolonialism<\/a>, geopolitiska konflikter<\/a> and lokala v\u00e5ldsspiraler<\/a>? F\u00f6rmodligen inte, men detta \u00e4r en fr\u00e5ga vi m\u00e5ste b\u00f6rja st\u00e4lla. Ett bra f\u00f6nster in i detta samband hittar vi i kol. Colombia \u00e4r Latinamerikas st\u00f6rsta kolproducent, hem till 80% av kontinentens produktion<\/a>, och ligger \u00e4ven i topp globalt. \u00c4nd\u00e5 st\u00e5r kol endast f\u00f6r 10% av Colombias egen energif\u00f6rs\u00f6rjning. F\u00f6r vem utvinns s\u00e5 allt kol? Mycket exporteras idag till asiatiska marknader, men under de tre senaste decennierna har en majoritet g\u00e5tt till Europa<\/a>. \u201dSn\u00e4lla\u201d gruvdriftslagar<\/a> i kombination med statens emfas p\u00e5 exportindustri f\u00f6r att locka till sig internationella investerare, har gjort Colombia ett tacksamt land f\u00f6r europeiska gruvbolag. Detta ringar \u00e4n mer sant i svallv\u00e5gorna efter Rysslands invasion av Ukraina. N\u00e4r tillg\u00e5ngen till rysk kol strypts med det p\u00e5g\u00e5ende kriget, s\u00f6kte sig europeiska stater utanf\u00f6r kontinenten f\u00f6r att s\u00e4kra sin energi\u00e5tkomst<\/a> inf\u00f6r den kommande vintern \u2013 Colombia hamnade h\u00f6gt p\u00e5 listan<\/a>. Detta efter att Colombia redan dubblat<\/a> sin kolexport till nordv\u00e4stra Europa i b\u00f6rjan p\u00e5 \u00e5ret, p\u00e5 grund av f\u00f6rsenad rysk frakt. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4stan all Colombias kol finns i La Guajira nordost i landet, p\u00e5 gr\u00e4nsen till Venezuela. D\u00e4r finns en av Latinamerikas st\u00f6rsta \u00f6ppna kolgruvor<\/a>, Cerrej\u00f3n<\/a>. Marken \u00e4gs av den colombianska regeringen, men sj\u00e4lva produktionen has hand om av ett privat konsortium, Cerrej\u00f3n Coal Company, best\u00e5ende av gruvbolagen BHP Billiton<\/a>, Anglo American <\/a>and Glencore<\/a>. Alla tre bolag \u00e4r registrerade p\u00e5 Londons b\u00f6rsmarknad, med huvudkontor i Storbritannien, Schweiz och Australien. I La Guajira r\u00e5der utbredd fattigdom och befolkningen \u00e4r mestadels Way\u00fau (en urfolksgrupp) och Afro-Colombiansk. I likhet med andra gruvomr\u00e5den i Colombia och resten av v\u00e4rlden, \u00e4r det just dessa grupper som f\u00e5tt lida mest av Cerrej\u00f3ns int\u00e5gande p\u00e5 deras mark<\/a>. Konsekvenserna \u00e4r m\u00e5nga, fr\u00e5n landgrabbing<\/a> och tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttningar, till polisv\u00e5ld, mordhot och attacker, f\u00f6rgiftat dricksvatten och obrukbar jord. De milj\u00f6- och h\u00e4lsorelaterade effekterna av Cerrej\u00f3n har p\u00e5verkat lokalbefolkningen \u201cp\u00e5 cellniv\u00e5<\/a>\u201d, h\u00e4vdar Global Legal Action Network (GLAN<\/a>). Osynliga utsl\u00e4pp fr\u00e5n gruvdriften i kombination med h\u00f6ga m\u00e4ngder kvicksilver och bly fr\u00e5n dumpningen av giftigt avfall i vattendrag och floder, har lett till \u00f6gonskador, tidig f\u00f6dsel, hj\u00e4rtsjukdomar, nedsatt andningsfunktion och \u00f6kad risk f\u00f6r cancer<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

\u201cVi betalar med v\u00e5ra liv. Vi betalar med v\u00e5r kultur. Vi betalar med hotet om v\u00e5r utrotning\u2026 Bara f\u00f6r att vi f\u00f6rsvarar denna lilla markyta som brukade ge oss tillr\u00e4ckligt att \u00e4ta.  <\/p>\n\n\n\n

– <\/em>Jakeline Romero<\/em><\/a>, 2016<\/em><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4rvaron av f\u00f6retag som BHP, Anglo American och Glencore, och deras extraktiva krigf\u00f6ring i Colombia belyser inte bara hur svajig den faktiska freden upplevs p\u00e5 marken \u2013 till och med i sin negativa ben\u00e4mning, det vill s\u00e4ga, avsaknaden av v\u00e5ld \u2013 utan pekar \u00e4ven p\u00e5 hur internationella intressen till\u00e5ts urholka och underminera Colombias demokrati<\/a>. Som svar p\u00e5 \u00e5r av kampanjande f\u00f6r beskyddandet av Way\u00faus och andra lokala gruppers r\u00e4ttigheter, och mot den fortsatta f\u00f6rst\u00f6relsen av den f\u00f6r lokalbefolkningen livsviktiga Brunofloden<\/a>, beslutade Colombias \u00f6vre domstol 2017<\/a> mot bolagens plan p\u00e5 att utvidga Cerrej\u00f3n. Bolagen svarade med att st\u00e4mma den \u00f6vre domstolen<\/a> och lyckades, genom olika hemliga \u00f6verenskommelser som f\u00f6rhandlades utanf\u00f6r Colombias nationella lagsystem, kringg\u00e5 f\u00f6rbudet. <\/p>\n\n\n\n

Sverige st\u00e5r inte utanf\u00f6r denna process. Vattenfall<\/a> var l\u00e4nge en av Cerrej\u00f3ns st\u00f6rsta kunder. I \u00f6ver 20 \u00e5r har ocks\u00e5 AP-fonderna \u2013 det vill s\u00e4ga svenska pensionssparare \u2013 investerat i dessa bolag till ett v\u00e4rde av 1,5 miljarder kronor<\/a>. Svenska pensionspengar bidrar s\u00e5 inte bara till torka, undern\u00e4ring, luft- och vattenf\u00f6roreningar, tv\u00e5ngsf\u00f6rflyttningar och v\u00e5ld mot lokala samh\u00e4llen och milj\u00f6aktivister, utan \u00e4ven till undermineringen av Colombias juridiska system och demokratiska kredibilitet.  <\/p>\n\n\n\n

Slutsats: Fred f\u00f6r vem?  <\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Vad h\u00e4nde med freden? Hur komplicerar eller p\u00e5verkar dessa perspektiv v\u00e5r id\u00e9 om den s\u00e5 kallade freden som kom med signeringen av fredsavtalet och det formella slutet p\u00e5 konflikten? Vad kan uppm\u00e4rksammandet av s\u00e5dana h\u00e4r praktiska exempel p\u00e5 vad avtalet m\u00f6jliggjort eller l\u00e4mnat fortsatt plats till, l\u00e4ra oss om just hur komplex verkligheten \u00e4r i relation till fredsprocesser? Vad \u00e4r det f\u00f6r fred vi talar om d\u00e4r staten och internationella akt\u00f6rer s\u00e4tter ett h\u00f6gre pris p\u00e5 Europas energitillf\u00f6rsel och gruvoms\u00e4ttning \u00e4n p\u00e5 respekten f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och milj\u00f6omsorg bland Colombias lokalbefolkning?  <\/p>\n\n\n\n

Utvinningen av fossila br\u00e4nslen och industri-viktiga mineraler av utl\u00e4ndskt \u00e4gda f\u00f6retag f\u00f6r export och det motst\u00e5nd och den militarisering som f\u00f6ljer, komplicerar bilden av Colombia som ett land i fred. I sp\u00e5ren av det p\u00e5g\u00e5ende kriget i Ukraina och Europas energikris, har \u00e4ven graden till vilken Colombia sj\u00e4lvt inte styr \u00f6ver f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r den egna freden belysts alltf\u00f6r v\u00e4l. Dessa \u00e4r fr\u00e5gor vi m\u00e5ste st\u00e4lla oss f\u00f6r att ha en chans att f\u00f6rst\u00e5 p\u00e5 djupet vilka intressen och maktrelationer som p\u00e5 olika vis styr m\u00f6jligheterna till fred i ett land som Colombia. Det \u00f6kade intresset f\u00f6r kolutvinning f\u00f6r att skydda andra staters energis\u00e4kerhet och v\u00e4rma m\u00e4nniskors hem i den Globala Norden \u2013 med milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring, ekologiskt f\u00f6rfall, nedsatt h\u00e4lsa och (in)direkt v\u00e5ld mot lokala samh\u00e4llen som f\u00f6ljd \u2013 exemplifierar v\u00e4l den m\u00f6rka sidan av dagens globala beroenderelationer, och dess kostnader f\u00f6r lokala fredskamper.   <\/p>\n\n\n\n

PeaceWorks Sverige och Colombia, samt lokala samarbetsorganisationers, arbete f\u00f6r en h\u00e5llbar positiv fred i Colombia l\u00f6per i linje med kampen som f\u00f6rs mot den fortsatta extraktiva krigf\u00f6ringen i Colombia. En krigf\u00f6ring som inte f\u00f6rsvann utan snarare trappades upp efter att landet formellt sett l\u00e4mnade en era av konflikt f\u00f6r en ny tid av fred. Den krigf\u00f6ring som den Globala Norden \u2013 d\u00e4ribland den svenska regeringen, dess behj\u00e4lplighet i den colombianska fredsprocessen till trots \u2013 \u00e4r aktivt delaktig i. Med detta menar jag inte att likst\u00e4lla ansvariga europeiska regeringar med v\u00e5ldsakt\u00f6rer. Ist\u00e4llet hoppas jag att genom dessa fr\u00e5gest\u00e4llningar \u2013 om betydelsen av fred n\u00e4r ekonomiska och nationella intressen privilegieras \u00f6ver sociala och ekologiska r\u00e4ttigheter, ofta med milit\u00e4ra och polisi\u00e4ra medel \u2013 v\u00e4cka tankar och samtal kring vad fred \u00e4r, vad vi vill att h\u00e5llbar fred ska vara och hur andra l\u00e4nder kan ta sitt ansvar f\u00f6r dess f\u00f6rverkligande. <\/p>\n\n\n\n

Vill du veta mer?  <\/em><\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Tips p\u00e5 grupper i och utanf\u00f6r Colombia som mots\u00e4tter sig fortsatt gruvverksamhet i landet, f\u00f6r att fr\u00e4mja urbefolkningsr\u00e4ttigheter, m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, anti-korruption, fred och milj\u00f6arbete: Sintracarb\u00f3n<\/a>; CAJAR<\/a>; CINEP<\/a>; Alianza Colombia libre de Fracking<\/a>; Global Legal Action Framework<\/a> (GLAN); Colombia Solidarity Campaign; London Mining Network<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r mer l\u00e4sning om konsekvenserna av och debatten kring olika typer av gruvdrift i Colombia: <\/p>\n\n\n\n