{"id":5393,"date":"2016-01-11T15:08:21","date_gmt":"2016-01-11T14:08:21","guid":{"rendered":"http:\/\/peaceworks.se\/?p=5393"},"modified":"2024-04-18T12:41:49","modified_gmt":"2024-04-18T10:41:49","slug":"5393","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/5393\/","title":{"rendered":"Fred, motst\u00e5nd och relationen mellan kriget och patriarkatet"},"content":{"rendered":"

\u201dVi kommer inte att f\u00f6rlora! Det h\u00e4r \u00e4r chansen f\u00f6r fred!<\/em>\u201d, utropade Colombias president Juan Manuel Santos den 23 september i \u00e5r, strax efter att ha skakat hand med FARC-ledaren Timochenko. Med 32 m\u00e5nader av fredsf\u00f6rhandlingar i Havanna bakom sig, \u00e4r nu kanske verklig fred och r\u00e4ttvisa i Colombia mer t\u00e4nkbart \u00e4n n\u00e5gonsin. Om allt g\u00e5r som planerat ska ett fredsavtal skrivas under den 23 mars 2016, och den amerikanska kontinentens mest l\u00e5ngvariga krig kommer officiellt komma till ett slut. Men hur p\u00e5verkar n\u00e4stan 70 \u00e5r av politiskt v\u00e5ld och 50 \u00e5r av inb\u00f6rdeskrig ett samh\u00e4lle och dess folk? I \u00f6ver fem decennier har v\u00e5ldet h\u00e5llit det colombianska folket som gisslan, och har skapat n\u00e4stan en kvarts miljon offer, d\u00e4r fyra av fem varit civila. Det skriver det statliga Centro de Memoria Historica i sin rapport Basta Ya!<\/em> (Det r\u00e4cker nu!) fr\u00e5n 2011. De som f\u00f6rhandlar om fred p\u00e5 Kuba \u2013 staten och FARC \u2013 \u00e4r inte de enda historiska eller nuvarande krigsakt\u00f6rerna; f\u00f6rutom \u00f6vriga gerillagrupper finns \u00e4ven paramilit\u00e4ra grupper, trots att de numer \u00e4r olagliga. Samtliga, inklusive statsmilit\u00e4ren som \u00e4r Latinamerikas n\u00e4st st\u00f6rsta, \u00e4gnar sig och har \u00e4gnat sig \u00e5t tv\u00e5ngsrekrytering av ungdomar. Konflikten har inneburit ett tv\u00e5ngsdeltagande i kriget f\u00f6r n\u00e4stan alla colombianer, vare sig det \u00e4r genom att b\u00e4ra vapen som del i en av m\u00e5nga v\u00e4pnade grupper, eller om det \u00e4r som utsatt f\u00f6r gruppernas v\u00e5ld och f\u00f6rs\u00f6k till kontroll. Konflikten har satt djupa sp\u00e5r i landets funktion och minne, och har skapat ett h\u00f6gmilitariserat land.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 vad inneb\u00e4r denna militarisering, i f\u00f6rl\u00e4ngningen, f\u00f6r det Colombianska samh\u00e4llet? \u201dVi f\u00f6rst\u00e5r militarism som \u00f6verf\u00f6randet av krigets logik till samtliga sf\u00e4rer av livet\u201d<\/em>, s\u00e4ger Nicolas Rodriguez, en aktivist inom den antimilitaristiska ungdomsorganisationen Acci\u00f3n Colectiva de Objetores y Objetoras de Conciencia (ACOOC). Han menar att milit\u00e4r logik, s\u00e5som id\u00e9er om naturliga hierarkier och anv\u00e4ndandet av v\u00e5ld som enda rimliga metod f\u00f6r att l\u00f6sa konflikter, har kommit att genomsyra skolan, familjerelationer, gatulivet och politiska relationer i Colombia. \u201dDet skapas en dikotomi, d\u00e4r du antingen \u00e4r min v\u00e4n eller fiende\u201d<\/em>, forts\u00e4tter han, och f\u00f6rklarar hur militarismen skapar ett system av uppfattningar och praktiker som fr\u00e4mjar lydnad och homogenisering. Om du har annorlunda uppfattningar \u00e4n vad som \u00e4r accepterat, s\u00e5 utg\u00f6r du en fiende och m\u00e5ste domineras till underkastelse.<\/p>\n\n\n\n

Denna f\u00f6rst\u00e5else av inb\u00f6rdeskriget som n\u00e5got med djup inverkan p\u00e5 sociala och ekonomiska relationer \u00e4r den v\u00e4gledande stj\u00e4rnan i de antimilitaristiska folkr\u00f6relserna i Colombia. Den civila kampen f\u00f6r fred handlar d\u00e4rf\u00f6r om s\u00e5 mycket mer \u00e4n en \u00f6verenskommelse p\u00e5 Kuba eller fr\u00e5nvaron av v\u00e4pnad konflikt. Id\u00e9n om fred i Colombia \u2013 ett land d\u00e4r majoriteten av befolkningen aldrig upplevt den \u2013 \u00e4r radikal. Den \u00e4r antimilitaristisk, oppositionell, och inrymmer allt fr\u00e5n social r\u00e4ttvisa till r\u00f6relsefrihet, medbest\u00e4mmande och j\u00e4mlikhet. Just d\u00e4rf\u00f6r kanaliseras en stor del av ungdoms- och sociala r\u00f6relser genom den antimilitaristiska fredskampen, vare sig det g\u00e4ller transr\u00e4ttsaktivism, ett hiphopkollektiv eller stadsdelsorganisering. M\u00e5nga \u00e4r de ungdomar i Colombia som kr\u00e4ver fred, och framf\u00f6rallt sitt deltagande i konstruktionen av den.<\/p>\n\n\n\n

En av dessa ungdomar \u00e4r ovan n\u00e4mnda Nicolas, som likt m\u00e5nga andra som antingen jobbar eller har kontakt med ACOOC, har deklarerat sig sj\u00e4lv som samvetsv\u00e4grare. Att vara samvetsv\u00e4grare inneb\u00e4r att en p\u00e5 grund av ideologiska, politiska eller religi\u00f6sa sk\u00e4l mots\u00e4tter sig att g\u00f6ra n\u00e5got som bestrider ens \u00f6vertygelser. Att samvetsv\u00e4gra \u00e4r en konstitutionsskyddad r\u00e4ttighet i Colombia. Vad Nicolas och andra samvetsv\u00e4grare g\u00f6r \u00e4r att ut\u00f6va den r\u00e4ttigheten kontra den obligatoriska milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ringen, och kravet p\u00e5 att inneha ett s\u00e5 kallat Libreta Militar, eller \u201dmilit\u00e4rkort\u201d. Milit\u00e4rkortet inneb\u00e4r f\u00f6renklat att en antingen genomf\u00f6rt milit\u00e4rtj\u00e4nst, eller betalat en kvotsumma pengar till milit\u00e4ren och st\u00e5r till f\u00f6rfogande som del i en reservtrupp. Fram tills f\u00f6r ett litet tag sedan kr\u00e4vdes detta dokument b\u00e5de f\u00f6r att kunna ta ut sin universitetsexamen och for att f\u00e5 anst\u00e4llning inom offentlig forvaltning. Samvetsv\u00e4grarna \u00e4r de som inte vill st\u00f6dja kriget, varken med ekonomiska medel eller med sin kropp. Diego Quiroga, som ocks\u00e5 jobbar tillsammans med ACOOC, s\u00e4ger att \u201dla libreta militar \u00e4r en manifestation av de militaristiska logikerna som har tr\u00e4ngt in i det colombianska samh\u00e4llet\u201d<\/em>. Enligt honom \u00e4r det \u00e4r ett dokument av \u201dsocial kontroll som f\u00f6rs\u00f6ker begr\u00e4nsa v\u00e5ra fundamentala r\u00e4ttigheter\u201d<\/em>. Trots denna h\u00e5llning \u00e4r det m\u00e5nga inom r\u00f6relsen f\u00f6r samvetsv\u00e4grare som av n\u00f6dv\u00e4ndighet tvingats, p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt, anskaffa milit\u00e4rkortet.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom den konkreta v\u00e4gran att b\u00e4ra vapen och delta i kriget, \u00e4r samvetsv\u00e4gran ocks\u00e5 ett motst\u00e5nd mot den v\u00e4pnade konfliktens och milit\u00e4rens, som Nicolas uttrycker det, \u201dmachofabrik som l\u00e4r oss att livet \u00e4r underkastat dessa logiker av dominans, och att man vinner genom<\/u> maktut\u00f6vande \u00f6ver andra m\u00e4nniskor\u201d<\/em>. Just denna koppling, mellan \u201dmachofabriken\u201d och militarismen \u00e4r central. Det kanske uttrycks b\u00e4st med ett st\u00e5ende colombianskt uttryck: pojkar g\u00e5r med i arm\u00e9n f\u00f6r att bli m\u00e4n. \u201dMaskulinitetsidealet i Colombia \u00e4r en krigare. Det \u00e4r jag emot v\u00e4rlden, och jag \u00e4r starkare i min kamp mot v\u00e4rlden n\u00e4r jag \u00e4r en dominant machoman\u201d<\/em>, forts\u00e4tter Nicolas. \u201dDet h\u00e4r \u00e4r krigets konsekvenser, det l\u00e5ter oss inte samexistera. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi som antimilitarister synligg\u00f6ra denna maskulinitet inte som n\u00e5got heroiskt, utan som n\u00e5got problematiskt som kommer hindra oss fr\u00e5n att skapa fred\u201d.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Denna dynamik kallas ofta inom den breda antimilitaristiska r\u00f6relsen i Colombia f\u00f6r milipatriarkatet: den sociala konstruktionen av maskulint kodad styrka och dominans, och den intima f\u00f6rbindelsen mellan patriarkatet och militarismen. Red Juvenil de Medellin, ett antimilitaristiskt och feministiskt n\u00e4tverk, f\u00f6rklarar det i sin rapport Pr\u00e1cticas de desobediencia y resistencia al patriarcado y al militarismo<\/em> som \u201dbasen f\u00f6r den sociala ordning som st\u00f6djer materiella och symboliska or\u00e4ttvisor\u201d<\/em>. M\u00e5nga kvinnliga fredsaktivister i Colombia v\u00e4ljer d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 att ben\u00e4mna sig sj\u00e4lva som samvetsv\u00e4grare, trots att endast unga m\u00e4n i teorin \u00e4r underkastade den statliga obligatoriska milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ringen (\u00f6vriga v\u00e4pnade grupper rekryterar \u00e4ven kvinnor under banderollen \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhet\u201d).<\/p>\n\n\n\n

\u201dJag v\u00e4grar vara delaktig i reproduceringen av de patriarkala praktiker som st\u00f6djer oj\u00e4mlikhet och exkludering\u201d<\/em>, skriver Alejandra Londo\u00f1o i sin deklaration f\u00f6r samvetsv\u00e4gran. Deklarationen \u00e4r en av ett flertal som finns samlade i War Resisters Internationals antologi (2010) \u00f6ver kvinnliga samvetsv\u00e4grare. Andrea Ochoa, en annan colombiansk samvetsv\u00e4grare, argumenterar att trots att rollen f\u00f6r kvinnor inom r\u00f6relsen f\u00f6r samvetsv\u00e4grare vid f\u00f6rsta anblick inte framst\u00e5r som sj\u00e4lvklar, s\u00e5 spelar deras deltagande en enormt viktig roll, d\u00e4r antimilitarismen grundar sig i en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r strukturella och sociala orsaker till den v\u00e4pnade konflikten. Framf\u00f6rallt spelar kvinnor en stor roll i framtagandet av alternativ och byggandet av fred.Estefan\u00eda G\u00f3mez V\u00e1squez, en av grundarna till ACOOC, skriver i sin deklaration att hon genom att samvetsv\u00e4gra \u201dinskriver en annan historia p\u00e5 sin kropp\u201d<\/em>, att hon \u201dvisar att krig inte \u00e4r metoden genom vilken hon vill relatera till andra\u201d<\/em>. Kvinnor har, argumenterar de, breddat b\u00e5de problemf\u00f6rst\u00e5elsen av och de f\u00f6reslagna strategierna mot kriget och dess sociala verkningar i Colombia.<\/p>\n\n\n\n

Kvinnor i Colombia skrivit in sig sj\u00e4lva i den antimilitaristiska kampen som samvetsv\u00e4grare, men de st\u00e4ller ocks\u00e5 krav p\u00e5 sina manliga kamrater. I maj 2015 h\u00f6lls ett m\u00f6te f\u00f6r kvinnliga samvetsv\u00e4grare i Bogot\u00e1, d\u00e4r det bland annat fastslogs att f\u00f6r att konflikten och v\u00e5ldet ska f\u00e5 ett slut, s\u00e5 kr\u00e4vs inte bara kvinnors deltagande \u2013 m\u00e4n m\u00e5ste ocks\u00e5 b\u00f6rja ifr\u00e5gas\u00e4tta konstruktionen av sig sj\u00e4lva och sin maskulinitet. I enlighet med denna insikt jobbar ocks\u00e5 m\u00e5nga fredsaktivister i Colombia med vad som kallats f\u00f6r nya maskuliniteter<\/em>. Inom ACOOC har det nyligen startats upp en mansgrupp som de kallar Antimilitaristiska Maskuliniteter. Gruppen m\u00f6ts regelbundet f\u00f6r att diskutera, f\u00f6rs\u00f6ka omformulera och dissekera sin egen konstruerade maskulinitet. \u201dVi m\u00e5ste omkonstruera supermachoidealet som bygger p\u00e5 en milit\u00e4r logik, och hitta alternativa maskuliniteter som kan ge oss ett antimilitaristiskt fokus, och vi m\u00e5ste \u00f6ppna upp chansen f\u00f6r dessa reflektioner i v\u00e5rt arbete med ungdomar\u201d<\/em>, f\u00f6rklarar Nicolas.<\/p>\n\n\n\n

Han ber\u00e4ttar vidare om m\u00f6ten han haft med unga killar som blivit utsatta f\u00f6r eller riskerat tv\u00e5ngsrekrytering, och som s\u00f6ker efter alternativ. \u201dJag hade ett j\u00e4ttefint utbyte med en kille fr\u00e5n Suesca, en mindre stad utanf\u00f6r Bogot\u00e1 som var intresserad av samvetsv\u00e4gran. Vi b\u00f6rjade diskutera kriget i mer generella termer, och kom in p\u00e5 machoideal och v\u00e5ld. Han vart f\u00f6rstummad och sa att han aldrig hade t\u00e4nkt p\u00e5 det innan, men blev v\u00e4ldigt \u00f6vertygad om att han ville bidra till f\u00f6r\u00e4ndring. S\u00e5dant \u00e4r riktigt inspirerande\u201d<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Och trots de nya framg\u00e5ngarna som n\u00e5tts under fredsf\u00f6rhandlingarna i Havanna, s\u00e5 \u00e4r det f\u00e5 aktivister eller m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer som villigt pratar om en potentiell postkonflikt. De eventuella uppg\u00f6relserna som kommer resultera av dialogerna kallas hellre f\u00f6r post-avtal, f\u00f6r att tydligt markera att fred inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis f\u00f6ljer p\u00e5 ett avtal mellan staten och FARC. Fred inneb\u00e4r en social process av f\u00f6r\u00e4ndring och deltagande, d\u00e4r \u00e4ven de civila offren f\u00f6r konflikten f\u00e5r uppg\u00f6relse. \u201d\u00c4ven om vi nu kommer in i en era av post-avtal, s\u00e5 forts\u00e4tter den sociala konflikten som skapats under m\u00e5nga \u00e5r av krig med en logik baserad p\u00e5 patriarkal dominans och v\u00e5ld. Och innan vi problematiserar denna verklighet, kommer vi inte avancera s\u00e4rskilt mycket\u201d<\/em>, avslutar Nicolas.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor:<\/p>\n\n\n\n

Bergquist, Charles; David J.Robinson (1997\u20132005). ”Colombia” Microsoft Encarta Online Encyclopedia 2005<\/i>. Microsoft Corporation. Archived from the original on 2009-10-31. Retrieved April 16, 2006.<\/cite>\u201cOn April 9, 1948, Gait\u00e1n was assassinated outside his law offices, in downtown Bogot\u00e1. The assassination marked the start of a decade of bloodshed, called La Violencia<\/i> (The Violence), which took the lives of an estimated 180,000 Colombians before it subsided in 1958.\u201d<\/div>\n\n\n\n
 <\/div>\n\n\n\n
”The transfer of power in 1946 ignited tensions between the Liberal and Conservative parties, resulting in violent political conflict, particularly in rural areas.<\/a>”<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

… v\u00e5r f\u00e4ltpraktikant i Colombia skriver om fredsarbete.<\/p>","protected":false},"author":57,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[496,105,498],"tags":[],"class_list":["post-5393","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-debatt-och-opinion","category-faltpraktikanter","category-roster-fran-vara-medlemmar"],"rttpg_featured_image_url":null,"rttpg_author":{"display_name":"","author_link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/author\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"Debatt och Opinion<\/a> F\u00e4ltpraktikanter<\/a> R\u00f6ster fr\u00e5n v\u00e5ra medlemmar<\/a>","rttpg_excerpt":"... v\u00e5r f\u00e4ltpraktikant i Colombia skriver om fredsarbete.","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5393","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/57"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5393"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5393\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25300,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5393\/revisions\/25300"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5393"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5393"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5393"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}