{"id":6308,"date":"2016-03-08T11:56:08","date_gmt":"2016-03-08T10:56:08","guid":{"rendered":"http:\/\/peaceworks.se\/?p=6308"},"modified":"2024-04-18T12:41:49","modified_gmt":"2024-04-18T10:41:49","slug":"6308","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/6308\/","title":{"rendered":"Streetart, musik och radio"},"content":{"rendered":"

Anja Grahn reste till Colombia f\u00f6r att under 6 m\u00e5nader arbetade som informationspraktikant, p\u00e5 v\u00e5rt kontor i Bogot\u00e1. Nedan f\u00f6ljer hennes artikel om alternativa politiska uttryckss\u00e4tt.<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

\"Anjaartikel1\"<\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r man pratar om politiskt deltagande t\u00e4nker man ofta p\u00e5 traditionella uttryck s\u00e5som hur m\u00e5nga r\u00f6stat i det senaste valet eller hur m\u00e5nga medlemmar de politiska partierna har. Liksom n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker m\u00e4ta fredsprocesser eller metoder f\u00f6r sociala f\u00f6r\u00e4ndringar pratar man om hur stor del av landet som befinner sig i bev\u00e4pnad konflikt och vad som g\u00f6rs f\u00f6r att s\u00e4tta fast f\u00f6r\u00f6varna. Det \u00e4r l\u00e4tt den delen av politiskt deltagande som uttrycks genom alternativa metoder f\u00f6rbises, de metoder som ber\u00e4ttar om attityderna i samh\u00e4llet, de som l\u00e5ter andra grupper eller \u00e5sikter som vanligtvis inte kommer till tals. Det finns m\u00e5nga olika uttryck och metoder f\u00f6r samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringen som inte kanske tillh\u00f6r de traditionella men de jag vill prata om, som verkligen fick mig att inspireras under mina m\u00e5nader i Bogot\u00e1 \u00e4r den politiska aktivism hos ungdomar som manifesteras genom streetart, musik och radio.<\/p>\n\n\n\n

Det g\u00e5r inte att f\u00f6rneka betydelsen av dessa alternativa uttryck i samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar. B\u00e5de i revolution\u00e4ra h\u00e4ndelser s\u00e5som arabiska v\u00e5ren 2011, samt Brasiliens kamp mot klasskamp och segregation (t.ex. Sao Paulo) har\/\u00e4r streetart en viktig roll i f\u00f6r\u00e4ndringsprocesserna och som verktyg f\u00f6r att upplysa omgivningen, nationellt och internationellt, vad som egentligen sker (Gleaton, 2012: 25,27).<\/span><\/p>\n\n\n\n

Streetart, liksom andra alternativa politiska metoder, ger r\u00f6st \u00e5t grupper och m\u00e4nniskor som vanligtvis inte f\u00e5r synas. Streetart m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r m\u00e4nniskor att ber\u00e4tta om sin verklighet, sin egen historia som inte annars skulle f\u00e5 ber\u00e4ttas (Bojan Maric). I Colombia tillh\u00f6r 50 % av befolkningen gruppen ungdomar (d.v.s. mellan 14-28 \u00e5r) men det \u00e4r ocks\u00e5 en grupp med starkt begr\u00e4nsat inflytande i samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar och i politiken, d\u00e4rf\u00f6r kanske det inte ter sig s\u00e5 konstigt att alternativa politiska metoder och uttryck tas till av gruppen. F\u00f6r n\u00e4r man tar en promenad l\u00e4ngs Bogot\u00e1s gator m\u00f6ts man av politiska uttryck i n\u00e4stan varje gatuh\u00f6rn. Skrivna eller m\u00e5lade p\u00e5 v\u00e4ggar i alla dess f\u00e4rger, vissa mer direkta i form av skrivna meddelanden, andra mer indirekta estetiskt grafiskt m\u00e5lade l\u00e4ttf\u00f6rst\u00e5eliga bilder och symboler, medan vissa anv\u00e4nder sig av v\u00e4lplanerade klisterlappar, stenciler m\u00e5lade gipsmasker med mera. Bogot\u00e1 \u00e4r idag bland de 10 st\u00e4der med mest streetart i v\u00e4rlden, och de dekorativa uttrycken \u00e4r verkligen en del av stadens infrastruktur. Streetart kan sp\u00e5ras tillbaka \u00e4nd\u00e5 till romartiden, d\u00e5 liksom idag fungerar det som ett politiskt uttrycksmedel f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma sociala or\u00e4ttvisor och det \u00e4r viktigt verktyg enligt m\u00e5nga. ”En v\u00e4gg \u00e4r ett v\u00e4ldigt stort vapen, det \u00e4r bland de v\u00e4rsta du kan sl\u00e5 n\u00e5gon med”<\/em> menar Banksy, en av nutidens mest k\u00e4nda graffitikonstn\u00e4rer som sprider politiska budskap. Politisk streetart, i sin mest lyckade form, visar den \u00e4rliga och verkliga sidan av samh\u00e4llet, d\u00e4r den genom symboler och kreativa budskap oberoende av spr\u00e5kliga eller kulturella skillnader upplyser besk\u00e5dare vad som sker i samh\u00e4llet (Lyman G Chaffee:1993, 3-4).<\/span><\/p>\n\n\n\n

\"Anjaartikel2\"<\/figure>\n\n\n\n

Att ber\u00e4tta sin historia och visa verkligheter som vanligtvis inte syns i den kommersiella media var ocks\u00e5 en av anledningarna till att det Bogotabaserade kollektivet Machete – Deluxe startade 2008, ber\u00e4ttar en av dess grundare Javier f\u00f6r mig. Vad som fr\u00e5n b\u00f6rjan startade som grafiska kl\u00e4dtryck med samh\u00e4llskritiska meddelanden jobbar de idag med att ge verktyg – streetart – till ungdomar i att uttrycka sig. Att genom dessa metoder f\u00e5 ungdomar att g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd och p\u00e5 s\u00e5 vis h\u00e4vda sina r\u00e4ttigheter, d\u00e4r de sj\u00e4lva f\u00e5r utveckla sina egenskaper och organisera sig som politiska subjekt, n\u00e5got som staten inte ger plats f\u00f6r, menar Machete-Deluxe.<\/p>\n\n\n\n

Streetart f\u00f6rkastas ofta och l\u00e4tt f\u00f6r vandalism, n\u00e5got som \u00e4ven Machete-Deluxe st\u00f6tt p\u00e5 flera g\u00e5nger i de fall d\u00e5 man ”tar \u00f6ver” en offentlig plats utan tillst\u00e5nd. D\u00e5 graffiti, menar kollektivet, \u00e4r synonym med uppror och olaglighet st\u00f6r de staten att m\u00e4nniskor s\u00e4ger verkligheten, och \u00e4nnu mer n\u00e4r det kommer fr\u00e5n marginaliserade grupper. Trots det h\u00e5rda bem\u00f6tande fr\u00e5n staten med lite st\u00f6d fr\u00e5n statliga medel menar Machete-Deluxe att graffiti \u00e4r ett uttrycksmedel som framf\u00f6rallt lockar och anv\u00e4nds flitigt av ungdomar. Det finns \u00e4nd\u00e5 idag ett visst st\u00f6d fr\u00e5n staten till dessa uttryck, d\u00e4r man anordnar streetartt\u00e4vlingar d\u00e4r vinnaren f\u00e5r m\u00e5la en ”mural” (m\u00e5la en hel v\u00e4gg) och att allt oftare b\u00f6rjar det anlitas k\u00e4nda artister f\u00f6r att dekorera betongen, dock alltid med kravet att det inte \u00e4r politiskt. Kanske \u00e4r det tecken p\u00e5 hur streetarten blir allt mer accepterad eller endast ett f\u00f6rs\u00f6k att ta makten \u00e4ven \u00f6ver gatukonsten, f\u00f6r det \u00e4r tydligt att det endast accepteras inom vissa ramar. De politiska meddelande som kommer upp om n\u00e4tterna suddas snabbt av statens arbetare.<\/p>\n\n\n\n

”If graffiti changed anything, it would be illegal.” – Banksy<\/p>\n\n\n\n

\"Anjaartikel3\"<\/figure>\n\n\n\n

Som jag n\u00e4mnde tidigare \u00e4r det t inte bara streetart som enda alternativa metod som anv\u00e4nds av ungdomar i staden f\u00f6r samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring. Under min praktik f\u00f6r en ungdomsorganisation i Bogot\u00e1 har jag f\u00e5tt k\u00e4nna p\u00e5 hur ungdomarna i staden kokar. Kokar av id\u00e9er, vilja, engagemang och framf\u00f6rallt tro p\u00e5 en m\u00f6jlig samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring, d\u00e4r de \u00e4r och skall vara en del utav. Flera ungdomskollektiv och organisationer anv\u00e4nder sig ocks\u00e5 av musik eller dans i processen f\u00f6r samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring eller belysa problem, uttryck som ofta \u00e4r f\u00f6rknippat med ungdomskultur. En del arbetar f\u00f6r \u00e5tertagning av sitt omr\u00e5de genom hiphopkultur, en annan anv\u00e4nder sig av den popul\u00e4ra latinamerikanska musikgenren reggaeton f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma k\u00f6nsnormer. Andra organisationer har skapat egna radiostationer och podcast f\u00f6r att belysa problem och \u00f6ppna upp f\u00f6r samtal som den nationella radion inte ber\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Under ett samtal med en utav grundarna f\u00f6r radiostationen TeusaRadio Ajax Camilo, omkring anledningen till uppstartandet menade han att de k\u00e4nde ett behov av utrymmen f\u00f6r ungdomar som inte var kontrollerade av en ekonomisk grupp eller som hade en stark politisk ideologi. De k\u00e4nde ett behov efter \u00f6ppna utrymmen med h\u00f6gt i tak, d\u00e4r alla typer av inflytande, id\u00e9er, tankar skulle f\u00e5 ta plats, d\u00e4r utrymmena var ledda av ungdomar sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n

”Det \u00e4r viktigt att ungdomar erk\u00e4nns som politiska subjekt, som kan starta f\u00f6r\u00e4ndringar i staden och landet med hj\u00e4lp av olika verktyg men utan att beh\u00f6va tillh\u00f6ra ett politiskt parti, utan som medborgare”, <\/em>s\u00e4ger Ajax Camilo.<\/p>\n\n\n\n

Det ligger i ungdomars natur att utforska, att utforska nya omr\u00e5den, attityder och metoder, n\u00e5got som med tiden ofta kommer att p\u00e5verka v\u00e5rt vardagsliv, menar Ajax. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r dessa alternativa uttryck viktiga f\u00f6r en samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n\n\n\n

Liksom politisk streetart f\u00f6ds behovet av dessa alternativa uttrycksmedel ur ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande och m\u00e5nga g\u00e5nger ett motst\u00e5nd till r\u00e5dande samh\u00e4llsstrukturer och f\u00f6rtryck. Uttryck som ist\u00e4llet f\u00f6rkastas som vandalism eller ungdomshobbies borde, menar jag, betraktas som ett politisk deltagande och ett uttryck som tas p\u00e5 allvar.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det finns m\u00e5nga olika uttryck och metoder f\u00f6r samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringen som inte kanske tillh\u00f6r de traditionella…<\/p>","protected":false},"author":63,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[496,105,498],"tags":[],"class_list":["post-6308","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-debatt-och-opinion","category-faltpraktikanter","category-roster-fran-vara-medlemmar"],"rttpg_featured_image_url":null,"rttpg_author":{"display_name":"","author_link":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/author\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"Debatt och Opinion<\/a> F\u00e4ltpraktikanter<\/a> R\u00f6ster fr\u00e5n v\u00e5ra medlemmar<\/a>","rttpg_excerpt":"Det finns m\u00e5nga olika uttryck och metoder f\u00f6r samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringen som inte kanske tillh\u00f6r de traditionella...","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6308","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/63"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6308"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6308\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":25296,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6308\/revisions\/25296"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6308"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6308"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/peaceworks.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6308"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}