Det viktigt att omvärlden får veta vad som händer. Vi arbetar så hårt vi kan för att kommunicera, informera och debattera på nationell nivå, men jag tror också att det krävs internationell solidaritet för att göra verklig skillnad.
De senaste veckorna har kantats av uppror i Bogotá och andra städer i Colombia, där människor demonstrerat mot polisvåld och social ojämlikhet. Dessa händelser ställer på många sätt krav på att omvärlden visar internationell gemenskap, dels för att de speglas i andra rörelser och demonstrationer världen över, men också för att den lokala problematiken grundar sig i globala maktstrukturer. Den här artikeln är baserad på ett samtal med min tidigare handledare Laura kring vad civilsamhället har för roll i demonstrationerna som på nytt brutit ut på Bogotás gator, och om myndigheternas systematiska utövande av övervåld som utgör ett hot mot implementeringen av en hållbar fred i Colombia.
När jag pratar med Laura har det gått ett par månader sedan jag lämnade Colombia och avslutade praktiken på La Otra Juventud, en lokal gräsrotsorganisation i Bogotá som arbetar med digitala och alternativa medier för att stärka ungas rättigheter och demokratiska deltagande i samhället. Under den tiden har Coronapandemin, som på så många andra platser i världen, bidragit till ekonomiska, sociala och politiska kriser som saknar motstycke. I Colombia har dock Coronavirusets spridning och de restriktioner som införts förvärrat en redan prekär situation där våld mot aktivister, lokala ledare och civila ökat sedan fredsavtalet skrevs på i november 2016. Till denna situation hör också officiella myndigheters utövande av våld. I början av september spreds en video som visar på hur två poliser misshandlar 42-årige Javier Ordóñez med elpistol, trots att han ligger ner med ansiktet mot marken, och sedan för bort honom till närmsta polisstation. Kort därefter fördes Ordóñez till sjukhus där han sedan avled till följd av sina skador.
Nyheten om Ordóñez död spred sig fort på sociala medier och följdes av uppmaningar till att göra uppror mot polisen, samtidigt som hashtaggen #NosEstánMatando – de dödar oss – spreds. Natten till den 10 september demonstrerade tusentals människor vid olika ”CAIs”, lokala polisstationer, i ett flertal stadsdelar i Bogotá i protest mot övervåldet som så tydligt syns i videon. Morgonen därefter rapporterades att minst 9 demonstranter hade skjutits ihjäl och ännu fler skadats av polisen under nattens gång. Laura berättar:
”Den 9 september dödade polisen 9 ungdomar i olika stadsdelar i Bogotá, där många av offren var personer som råkade passera demonstrationerna men som polisen bara… sköt. Å ena sidan finns det de som menar på att de sköts av misstag, och de som säger att polisen bara sköt mot ”kriminella”, men å andra sidan finns en stark åsikt som stärks av videomaterial där det tydligt framgår att polisen skjuter vilt åt höger och vänster. Det var många personer som var där när polisen nästan besinningslöst började skjuta. Och det finns många videos som visar hur polisen riktar sina vapen åt civila, åt helt oskyldiga människor.”
Det är svårt att ta in vad Laura säger. Det är svårt att förstå att detta tydliga missbruk av makt fick sådana fruktansvärda konsekvenser i de områden där vi som praktikanter arbetat bara månader tidigare. Samtidigt understryker hon att protesterna och mobiliseringen som brutit ut under de senaste veckorna inte alls uppkommit ur ett vakuum. Tvärtom så grundar de sig i den ilska som byggts upp efter årtionden av övervåld och strukturell ojämlikhet och som nu förvärrats i pandemins spår. Restriktionerna som införts i ett försök att begränsa pandemins framfart har haft störst negativ påverkan på de allra mest utsatta, samtidigt som regeringen visat sig oförmögen att stötta sina mest behövande medborgare med ekonomisk och social hjälp, vilket i sin tur bidragit till ökade spänningar och misstro mot offentliga myndigheter. Utöver detta så ökar hoten mot sociala ledare från olika väpnade grupper runt om i landet. Enligt tankesmedjan Fundación ideas para la paz ökade antalet attacker och mord på sociala ledare markant under de första månaderna av 2020 jämfört med samma period förra året. Och även om många av dessa attacker inte kan kopplas direkt till officiella myndigheter så finns det antagligen ett stort mörkertal.
”Om polisen sköt 9 människor här, i huvudstaden, så är det svårt att föreställa sig vad som har hänt i områden på landsbygden där det saknas internet och möjligheter att rapportera.”
Den 21 september organiserades återigen stora, mestadels fredliga, demonstrationer runt om i Colombia, främst i storstäderna Bogotá och Medellín. Frustrationen som ligger till grund för demonstrationerna grundar sig på många sätt i samma frågor som för mobiliseringarna i november 2019. Tidigare har PeaceWorks praktikanter berättat om dessa massiva demonstrationer där hundratusentals människor mobiliserade sig på stadens gator i protest, mot bland annat kontroversiella ekonomiska reformer och att regeringen under president Ivan Duques visat bristande engagemang i att implementera fredsavtalet. Trots att denna mobilisering avtog under 2020 har drivkraften från demonstrationerna levt kvar även under pandemin. Detta, tillsammans med ökande sociala ojämlikheter och skakande rapporteringar om våld och massakrer runt om i landet gjorde att den brutala videon på polisens misshandel av Ordóñez blev droppen som återigen fick samhällets ilska att rinna över.
I likhet med andra länder där människor protesterat mot polisens våldsutövande har politiska aktörers respons till demonstrationerna visat på djupt polariserade åsikter. Medan Bogotás borgmästare Claudia López öppet fördömde polisens agerande under natten till den 10e september och därefter underströk behovet av en strukturell polisreform har Duque tagit avstånd från våldet, men fortsatt betonat polisväsendets historia som ”heroisk” och ”hårt arbetande”. Samtidigt har medier på många håll framställt demonstrationerna som hejdlös vandalism. La Otra Juventud, som arbetar med digitala och alternativa medier, har aktivt deltagit i demonstrationerna online och rapporterat på plats, vilket ofta visat på en annan bild av protesterna och sammandrabbningarna med polisen än den som publiceras i massmedier. Jag frågar därför Laura vad hon tror att civilsamhällets roll i att rapportera om demonstrationerna och debatterna är:
”Jag tror att civilsamhället dels har i uppgift att dokumentera och rapportera kring det som händer, men också att vi har en större uppgift som är en längre process och som kräver mycket mer arbete – att skapa utrymmen för debatt och dialog. Det finns så starka åsikter om polisen både bland de som är för och emot deras agerande, men vi måste öppna upp för debatt där vi identifierar problematiken och frågar oss varför vi har hamnat i den här situationen. Och just nu handlar den debatten från civilsamhällets håll mycket om att polisväsendet måste genomgå en strukturell omorganisering.”
Enligt en undersökning från statistikbyrån Latinobarometro gjord 2018 uppgav mer än 50% av de tillfrågade att de kände mycket liten eller ingen tilltro till det nationella polisväsendet. Colombia är i minoritet bland världens demokratier med att ha en centraliserad polismyndighet som styrs direkt under försvarsdepartementet och som dessutom har en mycket militariserad historik; under den mer än 50 år långa konflikten förlitade sig militären ofta på polisen för utförandet av militära manövreringar, bland annat i samband med den USA-finansierade operationen Plan Colombia som inleddes för att bekämpa landets droghandel under 90- och 2000-talet. Och samtidigt som arvet från denna gravt militariserade period fortfarande formar polisens arbetssätt så saknas utbildningar inom exempelvis mänskliga rättigheter och genusfrågor, vilket i sin tur också påverkar polisens agerande gentemot civila. Detta är varför så många röster i Colombia nu kräver en polisreform. Laura fortsätter:
”På LOJ så har vi fokuserat på två strategier under allt detta. Den första har handlat om kommunikation, om att publicera inlägg som öppnar upp för debatt och reflektioner kring frågor om det som händer. Den andra har handlat om att samarbeta med andra organisationer som arbetar med liknande frågor för att stärka och förbättra vårt arbete. Ju fler vi är, desto starkare är vi.”
Sedan 2016 har det colombianska fredsavtalet hyllats internationellt, med särskild betoning på de framgångsrika fredsförhandlingarna och hoppet för en framtid i postkonflikt. Men det krävs en mycket mer nyanserad bild av den svåra problematiken, inte minst polisövervåldet, för att förstå lägesbilden där myndigheternas (icke)agerande i dagsläget försvårar implementeringen av en hållbar fred. Därför är det också viktigt att visa internationell solidaritet genom att berätta om det som händer, och om hur organisationer som LOJ organiserar sig för att skapa rättvisa. När jag frågar Laura vad hon har för tankar om framtiden blir hon märkbart tagen, men svarar ändå med beslutsamhet:
”Jag tror att vi har en tuff period framför oss, men samtidigt känns det som att sakta men säkert så… gör vi skillnad. Och jag är tacksam för att vi som organisation har haft möjlighet att utvecklas och bidra med en röst från civilsamhället; just nu är vi nästan 200 personer som arbetar tillsammans, de flesta helt frivilligt, för att informera, debattera och stå upp mot orättvisan. Och vi måste fortsätta kämpa, för det här är en daglig kamp. Varje timme, varje minut, varje sekund så måste vi fortsätta kämpa och stå upp för rättvisan.
Skriven av Lucy Forster,
Praktikant genom praktikantprogrammet våren 2021, på vår samarbetsorganisation La Otra Juventud
Källor
Intervju med Laura Bautista, kommunikationsansvarig på La Otra Juventud
Al Jazeera: ‘Police killing sparks riots across Colombia that leave seven dead’ https://www.aljazeera.com/news/2020/9/10/police-killing-sparks-riots-across-colombia-that-leave-seven-dead
The New York Times: ‘Violent Protests Erupt in Colombia After a Man Dies in Police Custody’ https://www.nytimes.com/2020/09/10/world/americas/colombia-javier-ordonez-police.html
The New York Times: ‘Colombia Sees surge in Mass Killings Despite Historic Peace Deal’ https://www.nytimes.com/2020/09/13/world/americas/colombia-massacres-protests.html?searchResultPosition=1
Fundación ideas para la paz: ‘Impactos y riesgos del Covid-19 en la paz y las dinámicas del conflicto’ http://www.ideaspaz.org/publications/posts/1816
Fundación ideas para la paz: ‘Impactos y riesgos del Covid-19 en la paz y las dinámicas del conflicto’ http://ideaspaz.org/media/website/FIP_COVID19_web_FINAL_V3.pdf
Semana: ‘La protesta del 21S: una jornada pacífica con poco vandalismo’ https://www.semana.com/nacion/articulo/la-protesta-del-21s-una-jornada-pacifica-con-poco-vandalismo/202016/
Glatsky, G., The New Humanitarian: ’What’s really behind Colombia’s protests’
Latinobarómetro 2018, Resultados por Sexo y Edad, Estudio n. LAT-20183398
Twitterkonto, Claudia López: https://twitter.com/ClaudiaLopez
Twitterkonto, Ivan Duque: https://twitter.com/IvanDuque
SV 
EN